Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Kejsarinnan Anna Ivanovnas regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som väl insåg, att hennes ställning skulle bli platt omöjlig, om hon
ginge in på de svenska önskningarna. Hon förhalade emellertid
tiden och sökte endast få så mycket penningar som möjligt till den
agitation, hon bedrev i gardesregementena för egen räkning. Hos
dessa var hon av gammalt omtyckt, hade stått fadder såväl hos
officerare som hos manskap och ofta deltagit i deras lag. Bland
soldaterna skötte två henne mycket tillgivna män, Grünstein och Schwarz,
agitationen, den förre en döpt jude från Sachsen, vilken såsom köpman
i Astrakan gjort konkurs och därefter tagit sin tillflykt till
Preobrasjen-skiregementet; den senare en tysk musiker, som hade en liten
anställning vid Vetenskapsakademien och visade sig vara en skicklig agitator.
Elisabet tvekade emellertid; klostercellen, som förestod henne, om
tilltaget misslyckades, hade ingen lockelse, men omständigheterna
manade till skyndsamhet. Hovet i Wien, som fått reda på L’Estocqs
intriger, hade varnat Anna Leopoldovna, och denna hade omtalat
detta för Elisabet. I/Estocq visade henne två teckningar, som han gjort
utkast till: den ena Elisabet på tronen i krona och purpurmantel,
den andra såsom nunna, omgiven av tortyrverktyg, och förklarade,
att hon icke kunde tåla tortyren, utan genast skulle bekänna
alltsammans. Svenskarna hade infallit i Ryssland från Finland, och
sändes gardesregementena dit, så hade tillfället ohjälpligt försummats.
Natten mellan den 5 och 6 december infann sig Elisabet följaktligen
i Preobrasjenskiregementets baracker. Den enda närvarande officeren
sov och häktades. Soldaterna mottogo Elisabet med jubelrop och
följde henne till vinterpalatset, där Anna Leopoldovna och hennes
gemål häktades, även Ostermann och Münnich fängslades. Så snart
de övriga regementena fått underrättelse om vad som hänt, slöto de
sig utan vidare till den nya kejsarinnan, och på nytt hade en regering
störtats utan att en bloddroppe spillts.
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
