Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Kejsarinnan Elisabet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig», säger Pezold, »av fruktan för överfall på sådant sätt, att hon i
sällskap vakar till klockan fem på morgonen och sover under dagen.»
Medan hon låg vaken i sängen, omgavs hon av ett antal hovdamer,
som sakta kliade henne under fötterna. Till dessa damer hörde
också Mavra Sjepaljev, som blev
Peter Sjuvalovs hustru. Hon skall
ha varit mycket ful och en
verklig djävul till kvinna. Men på
detta sätt vann Sjuvalov från
1751 stor makt och använde den,
såsom alla ryska gunstlingar ha
använt den, till att så mycket som
möjligt rikta sig. För att
ytterligare stärka sin ställning införde
han vid en av kejsarinnans
pilgrimsfärder vid hovet sin kusin
Ivan, en vacker u.ng man, som
snart med Rasumovskij fick dela
Elisabets ynnest. Den unge
mannen hade varit i utlandet och
därstädes fått en förkärlek för
Frankrike, som delades av hans
kusin Peter. Han hade dessutom
en viss förståelse för bildning i
allmänhet, och på hans
bedrivande öppnades i Moskva universitetet och två gymnasier, i Petersburg
konstakademien och en r.ysk teater. Som det vid denna tid, utom två
för militärer bestämda läroverk, fanns endast Vetenskapsakademien,
som på samma gång skulle vara gymnasium, universitet och akademi,
men endast uträttade något, så tillv’da som ett antal från utlandet
inkallade lärde verkade vid densamma, så var grundandet av
universitetet i Moskva mycket förtjänstfullt.
Ryssarna sätta också stort värde på Ivan Sjuvalov därför att han
höll sin skyddande hand över Lomonossov, en av den ryska
litteraturens grundläggare, som av sina landsmän skattas högt. Med
Lo-monossovs levnadshistoria är också historien om den tyska
vetenskapsakademien, som skulle vara både gymnasium, universitet och
akademi, under sin första tid nära förenad. Lomonossov föddes 1712,
måhända 1711, på en ö i Dvina vid staden Cholmogory nära
Arkangelsk. Fadern, som var bonde och fiskare, tog med sig sonen på
255
Michael Vasiljevitj Lomonossov, rvsk lärd
och skald f. 1711. d. 1765 »den nya ryska
litteraturens fader». Efter målning i
Ro-manovgalleriet, S:t Petersburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
