Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Kejsarinnan Elisabet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snart i en förnedrande ställning gentemot en regering, som icke
liade minsta aktning eller förståelse för deras lärdom, ständiga
konflikter förekommo också mellan utlänningarna och deras ryska
kolleger, och många tyska professorer demoraliserades också av den
dåliga omgivningen. Akademiens medlemmar togos i anspråk för
att roa hovet med namnsdagstrumpetande, illuminationsverser,
»Galante Studien » och fyrverkerikonstens alster; festerna slutade ofta med
dryckenskap, och denna åtföljdes av slagsmål till föga heder för de
akademiska fäderna. Lönerna innehöllos, Bhimentrost ledsnade på
presidentskapet, och gymnasiet avsomnade obemärkt av den
orsaken, att det icke hade några lärjungar; år 1738 började den första
ryska professorsstrejken, som tillräckligt tydligt förklaras därav att
lärosalarna stodo tomma. En ändring till det bättre inträdde slutligen
1747, då den ryska vetenskapsakademien erhöll nya statuter och det
stadgades, att studenternas antal icke fick överskrida 30-talet.
I Petersburg förde Lomonossov ett ständigt krig mot tyskarna,
varunder hans hetsiga lynne, äkta ryska självöverskattning och
oförmåga att behärska sitt dryckenskapsbegär beredde honom många
nederlag. Huru han därvid gick till väga, visas bäst, då han i berusat
tillstånd inträngde i akademikern Sturms kök, efter en
sammandrabbning med pigan därstädes, stormade in i våningen, skällde på de
tyska gästerna och slet peruken från läkaren Broschkes flintskalle.
»Värdinnan, som befann sig i ömtåliga omständigheter, räddade sig
ut genom fönstret, och värden måste ropa på hjälp, till dess att den
oregerliga bråkmakaren bortfördes till finkan av sex soldater.»
Tyskarna voro icke mindre retliga och uppblåsta över sin överlägsna
kultur, hämnades på sitt sätt och ville allra helst blunda för Lomonossovs
verkliga förtjänster såsom vetenskaplig forskare. Även i detta
hänseende förekommo talrika anledningar till strid. Lomonossov förfäktade
lidelsefullt den satsen, att Rjurik alls icke varit en varjag, utan en
slavisk furste, som ledde sina anor från den romerska kejsaren
Augustus. Då den framstående Gerhard Fr. Müller från Westfalen, som
varit ledare av den framgångsrika s. k. Kamtsj atka-expeditionen till
Sibirien år 1794, vid en akademisk högtidlighet skulle behandla den
ömtåliga frågan 0111 »Ryska språket och folkets ursprung»,
genom-drevo Lomonossov och hans »nationella » meningsfränder, att festtalet
undertrycktes såsom förestavat av en förutfattad låg tanke om
Ryssland och dess ärorika forntid. Müllers lön minskades från 1,000 rubel
till 360 om året, och han degraderades från professor till adjunkt. Mot
professorn i Göttingen, den lärde, men fåfänge v. Schlözer, som grund-
258
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
