Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Peter III och hans gemål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PETER III OCH HANS GEMÅL
DÄ PETER III DEN 5 JANUARI BLEV KEJSARE AV
Ryssland hade han allt sedan 1745 varit suverän hertig av
Holstein, där han hade sin egen regering, i vilken
kejsarinnan Elisabet icke blandade sig. Peter kände under hela
sin levnad ingen större glädje än att exercera soldater, se
handgreppen och höra dundret av taktfasta marschsteg. Redan som
barn — och barn förblev han hela sitt liv — hade han sannolikt hört
ryssarna omtalas med ringaktning och påverkats av vad han hört.
Han hade föga begåvning, var i högsta grad tanklös och pratsam,
räddhågad och förlägen, men mycket benägen för att skryta. Efter
sin faders död hade han till uppfostrare i Brümmer haft en person,
som överansträngt honom, och denna uppfostran hade mycket skadat
honom. Då han kom till Ryssland, lyckades han också stöta alla
människor för huvudet. Delvis utan kejsarinnan Elisabets vetskap
hade han låtit den militär, för vilken han intresserade sig, komma till
Oranienbaum, där han exercerade och klädde densamma på
preussiskt sätt. I regeringsangelägenheter kunde han knappt förmås att
läsa ministrarnas berättelser och skriva under de viktigaste
handlingarna. Slutligen överlämnade han detta åt sin gemål, som på detta sätt
fick genomgå en kurs i regeringskonsten. Ryssarna kunde han icke
tåla och gjorde icke heller någon hemlighet av sin motvilja. Redan
i den i maj 1746 av Bestusjev-Rjumin uppsatta »instruktionen»
förehölls honom, att han i kyrkan och även eljest mot de andliga
betedde sig på ett högst opassande sätt. Han läste aldrig och fördrev
tiden med att dressera hundar, som han starkt misshandlade, och som
en gosse leka med fästningar av papp och dockor som soldater. I de
senares ställe kommo sedermera soldater från Holstein. Peter intogs
av en allt större, ända till övermått driven beundran för Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
