Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Peter III och hans gemål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Festmåltid hos furstinnan
Efter radering av Daniel Chodoviecki
deras förnärmande form, ropade han tvärs över bordet detsamma till
henne, så att bordsgästerna skulle höra det; i själva verket innebar det
ryska uttryck, varav Peter betjänade sig, dur a, en långt starkare
förolämpning. Kejsarinnan brast i gråt, men sansade sig genast och
började ett livligt samtal men sin bordsgranne, greve Stroganov.
Händelsen väckte allmän indignation och bidrog väsentligt att öka
sympatierna för Katarina och stegra Peters impopularitet. På detta sätt
hade Peter förskaffat sig fiender på alla liåll. »Det var en kritisk tid»,
skriver polischefen, general Korffs adjutant Bolotov, »man fruktade,
att ett uppror skulle utbryta, framför allt från de till det yttersta
förbittrade gardenas sida.»
Mitt under denna »kritiska tid»tänkte Peter resa till utlandet för att
leda sin armés operationer i kriget mot Danmark och med densamma
erövra Slesvig. Förgäves varnade kung Fredrik honom för de
faror, han härigenom ådrog sig, och framhöll huru lätt ett missnöjt
parti skulle kunna under hans frånvaro befria den i Schlüsselburg
fångna Ivan och till dennes förmån uppväcka ett uppror i landet.
Peter svarade, att det alls icke fanns någon orsak till att oroa sig.
Ivan satt i gott förvar, och »om ryssarna icke ville honom, Peter, väl,
skulle de för länge sedan kunnat skada honom, enär han aldrig tänkt
på sin säkerhet, lagt sitt liv i Guds händer och alltid gick till fots på
275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
