Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Mordet på den fångne tsar Ivan och tillståndet i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne till repressiva åtgärder. De svåraste resningarna förekommo
bland fabriksbönderna och kyrkogodsens livegna. Peter III hade
banat väg för de sistnämndas sekularisering och därigenom förbättrat
böndernas på kyrkogodsen lott. Detta i förening med hans åtgärder till
förmån för separatisterna hade gjort hans namn populärt bland
massorna, varemot Katarinas förklaring, att hon skulle skydda
godsherrarnas rättigheter och privilegier och upprätthålla böndernas
livegenskap, skadade hènne och sålunda mången gång gjorde regeringens
åtgärd till att förbättra böndernas ställning overksam. Visserligen
straffades en och annan bondeplågare, om nämligen hans framfart var
alltför svår och detta kom till regeringens öron, men trots detta
förblev allting som förut, och det förtryck, som utövades på massorna
av de privilegierade, fortfor. Katarina erkände själv, att böndernas
belägenhet var förtvivlad, och klandrade godsherrarna, därför att de
över hövan belastade sina underhavande med avgifter. Ingenting
gjordes för att avhjälpa det onda, tvärtom gjordes livegenskapen ändå
mera tryckande. Godsherrarna erhöllo 1765 till och med rätt att döma
sina livegna till tvångsarbete i Sibirien. En grevinna Saltykov hade
till den grad låtit misshandla 138 av sina livegna, att dessa dogo under
sina pinoandars händer. Bödlarna sändes till Sibirien, men grevinnan
inspärrades endast i ett kloster. Böndernas belägenhet var ohygglig;
de försåldes fullkomligt godtyckligt som djur, och deras husbönder
kunde göra med dem vad de ville. Katarina kunde själv i statstidningen
läsa annonser, i vilka en tjuguårig bondflicka med fördelaktigt utseende
tillkännagavs vara till salu för 50 rubel, eller en ung kraftig bonde för
25 rubel; gamla stackare kunde köpas för några kopek o. s. v.
Katarina ökade också själv de livegnas antal genom att bortskänka fria
bönder till sina älskare, av vilka var och en, då hon avskedade dem, erhöll
minst 6000 själar, d. v. s. lika många bönder med deras familjer.
Sålunda nödgades tusentals bönder till flykt i massa eller till att utvandra.
Regeringens tjänstemän gjorde också sitt till att försvåra böndernas
liv. Skatternas tryck blev allt odrägligare; under dyrtid funnos många
skatterestantier, och dessa indrevos med skoningslös hårdhet. De
plågades knot, de olydigas bestraffning upphörde fördenskull aldrig.
Böndernas värsta plåga var inkvarteringen. Tusen personers vistelse
i byarna var detsamma som en systematisk utplundring. Vid dylika
tillfällen övergåvos hela byar av sina förtvivlade invånare, vilka sedan
strövade omkring i hela riket såsom ett farligt, till alla brott färdigt
proletariat. Den långa rad av lagar, som aügingo förrymda bönders
förföljande och fasttagande, vittnar om huru utbrett det onda var. Rym-
307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
