Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Katarinas utrikespolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kejsarinnan Katarina II:s ärelystnad.
Grotesk fransk karrikatyr.
Krim hade efter freden med Turkiet visserligen blivit ett
självständigt rike, men var alldeles för svagt för att gent emot Ryssland
ens förmå värna sitt oberoende. Efter häftiga partistrider mellan
Turkiets och Rysslands anhängare, måste den ryskt sinnade kanen
Sjagin-Gerei fly till Taganrog, och en rysk armé erövrade 1782’Krim.
Därmed var det sista tatariska herraväldet i Europa brutet.
Katarina var emellertid långt ifrån att nöja
sig med denna framgång. Hon stod nu
allt sedan 1774 under sin favorit
Potem-kins inflytande, och denne man förstod
att uppfylla hennes fantasi med de
äventyrligaste planer. Konstantinopel skulle
bli huvudstaden i en grekisk vasallstat
med en av Katarinas sonsöner till
kejsare; Rysslands herravälde skulle
utsträckas över rumäner, bulgarer och
serber ända till Balkan; dessa och lik-
Gregorij Alexandrovitj Potemkin .
327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
