Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Katarinas utrikespolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nande planer smickrade icke
litet kejsarinnan Katarinas
ärelystnad och kittlade på det
angenämaste hennes fåfänga.
Huru de skulle kunna
förverkligas, var en sak, som den eljest
så nyktert tänkande och
beräknande suveränen icke fann
vålla några alltför stora
svårigheter. Största motståndet
mot dem låg hos Fredrik II,
det insåg Katarina fullt ut,
och fördenskull vände hon sig
också till kejsar Josef II av
Österrike, som var minst lika
ivrig att rikta sig på Turkiets
bekostnad som Katarina själv.
Josef kom 1781 till Mohilev,
där man beslöt, att Österrike
för sitt bistånd mot turkarna skulle erhålla venetianskt område och
Turkiets nordvästra del. Krim erövrades först, såsom framhållits, och
Kosciuszkos lieman välsignas den 17 juli 1792. Efter en målning av T. Stachiewiz.
330
Thaddäus Kosciuszko 1746 — 1817. Efter
målning av Julius Kossak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
