Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Lagstiftning och inre frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förhållanden, om vilkas avhjälpanden man anhöll. Mest framträdande
voro kraven på rätt, domstolar och ordning, på skydd mot allehanda
våldshandlingar. Klagomålen voro desamma, som så ofta anförts
över ämbetsmäns och militärers godtycklighet, över
domstolsför-’ handlingarnas långsamma gång, domarnes ränker, den brutala
våldsamheten hos statsmaktens representanter, skatternas och
dagsverksarbetarnas börda. Mångp. punkter i instruktionerna förrådde
en strävan efter ett visst ståndsoberoende och efter självstyrelse, i
synnerhet framträdde önskvärdheten av rättsskipningens
decentrali-sation och att det skulle tillåtas ständerna att vid vissa tillfällen bli
representerade av av dem själva valda ämbetsmän, som skulle taga vara
på deras intressen och avgöra rättstvister och förvaltningsärenden.
I augusti 1767 öppnades med stor ståt denna församling »av
slavhandlare och analfabeter», såsom den kallats, med följande
högtravande ord av furst Golitsyn:
»Begynnen detta stora verk och förgäten aldrig, att I haven
tillfälle att för Eder själva, Eder samtid och alla efterkommande visa,
huru stort Edert arbete varit för det allmänna bästa! I haven här
tillfälle att förhärliga Eder själva och Edert tidevarv samt att
förvärva aktning och tacksamhet av kommande sekler. Eder ära ligger
i Edra händer, och vägen dit står öppen för Eder.»
Så stort det talet lät, så klent blev emellertid resultatet. Härtill
synes också arbetsordningen eller fastmer frånvaron av arbetsordning
ha i sin mån bidragit. I den vägen var ingenting annat åtgjort från
regeringens sida än att 19 utskott valdes, vilkas sammansättning
emellertid kontrollerades av Katarina, som också utnämnde en av
tre höga ämbetsmän bestående byrå, som skulle leda
förhandlingarna. Dessa voro också ganska egendomliga: man överlade
nämligen icke om ett lagförslag till dess att detta fullständigt
genom-gåtts, utan uttalade sig gruppvis i betänkanden om detsamma, så
snart man bildat sig åsikt om det. Medan t. ex. överläggningen pågick
angående krigsmännens rättigheter, uppläste plötsligt en medlem
ett betänkande om ett helt annat ärende, som diskuterats åtta dagar
förut. På detta sätt drog det ut i månader, utan att arbetet kom ur
fläcken, till dess att slutligen den 8 april 1768 ett på allra högsta
ort bekräftat rättesnöre tillställdes församlingen, en »plan, enligt
vilken församlingen skulle inrätta sitt arbete och föra det till slut».
Även detta rättesnöre var emellertid endast ett kort skema med
anvisning till lagstiftningens systematisering: nu hade man emellertid
åtminstone sina rubriker, som man kunde följa vid arbetet. Detta
339
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
