Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Lagstiftning och inre frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sprungna hundar och förlorade föremål med löfte om hittelön. Från
alla sidor begärdes en skärpning av åtgärderna mot rymda bönder
och en strängare bestraffning av deras hjälpare, separatisterna,
som ofta gåvo de förrymda en tillflyktsort.
Under diskussionen om
orsakerna till böndernas
rymning framkommo flera
deputerade med svåra anklagelser
mot godsherrarna, vilkas
godtycke och grymhet nödgade
bönderna fly. Den
privilegierade klassen blev icke svaret
skyldig, och flera adelsmän
beskyllde bönderna för
benägenhet för rövar- och
vaga-bondliv. Den egentliga striden
uppstod emellertid först då
deputeraden för Koslovs adel,
sekundlöjtnanten vid
artilleriet Grigorij Korobjin,
uppträdde med en skarp
anklagelse mot de privilegierade och
anförde huru tryckande,
godtyckligt och oförsynt
skattebördor plägade läggas på
bönderna och huru de oförrätter,
som tillfogades de livegna,
vore mer än tillräckliga att
förklara böndernas rymningar.
Hänvisande till en rad liberala
paragrafer i »Instruktionen», föreslog Korobjin att inskränka
godsherrarnas personliga herravälde och genom lag skydda böndernas
egendom; godsherrarnas personliga herravälde, ansåg han, kunde
ju förbli beståndande såsom förut, men »lagar måste finnas, som
bestämma hur långt godsherrarnas makt sträckte sig. Vår ed, adelns
egen fördel, böndernas väl, åkerbrukets blomstring, kräva dylika
lagar; men mest trängande kräver kejsarinnans vilja dem.»
En storm av ovilja reste sig från de privilegierades sida mot
Korobjin. En lag, beskyddande böndernas egendom, hette det, skulle endast
utså tvedräkt mellan bönderna och godsägarna; bondetyranner kunde
Ivan Ivanovitj Betskij. Efter målning av Roslin.
Kysk konstkännare, filantrop, frukten av en förbindelse mellan
generalen furst Ivan Jurjevitj Trubetskoj och fröken Sparre.
Betskij föddes i Stockholm den 3 febr. 1704, anställdes 1729
i ryska utrikesministeriet och spelade en roll såsom
konstkännare vid Katarina lits hov, grundlade hittebarnshus i Moskva
(1764) och Petersburg (1770). Enligt traditionen skall Betskij ha
varit Katarina II:s fader (med hennes moder, hertiginnan
Johanna Elisabet av Anhalt-Zerbst, knöt han bekantskap i Paris),
och i litteraturen ha uppgifter i samma riktning förekommit
(Massons memoarer); han avled den 31 aug. 1795.
342
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
