Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Lagstiftning och inre frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söner funnos, som klart genomskådade det onda och icke heller stucko
under stol med detsamma. Bland de deputerade funnos också många,
som visserligen icke yttrade sig i frågan, men likväl hyllade
Koro-bjins och Koselskijs åsikter. Så var fallet med greve Panin, som bl. a.
föreslog att förvandla hoveritjänsten till en bestämd arbetsmängd
och inskränka skatterna eller »obrok», d. v. s. den avgift, en livegen
betalade, och den pålaga, bönderna betalade för att få flytta till staden.
Aven furst Dmitrij Golitsyn fordrade i en skrivelse till
vicekans-lären, furst Alexander Golitsyn, att bönderna skulle bli ägare av
jord och att även deras fasta egendom tillförsäkrades dem.
Resultatet blev emellertid lika med noll och i fråga om livegenskapen blev
allt som förut.
Under den stora grundlagskommitténs första sammanträden
upplästes Katarina II:s »Instruktion», hennes »Nakaz», och framkallade,
efter vad som berättas, en gripande verkan. Församlingen beslöt att
genom några deputerade tacka kejsarinnan, och efter en grundlig
debatt enade man sig om förslaget att tillägga kejsarinnan binamnen
»Katarina den stora», »den visa», »fosterlandets moder». I en kort
skrivelse från Katarina till »marskalken» Bibikov heter det: »Jag
har befallt dem genomse lagarna och i stället anatomisera de mina
egenskaper», men till deputationen gav kejsarinnan följande svar:
345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
