Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Katarinas resa till Krim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de lovord, med vilka hennes gäster under resan omtalat förhållandena.
Ingenstädes hade de sett så erfarna och dugliga ämbetsmän som i
Ryssland, och de hade därtill uttalat sin förundran över att
befolkningen ökades så hastigt, att hungersnöd var en okänd företeelse
och att det »icke fanns magra personer »i Ryssland[!). För övrigt trodde
kejsarinnan också, att det var lättare än vad det i verkligheten var
att grunda städer i Ryssland och reformera Orienten. Mycket skedde
visserligen, det kan icke förnekas, men att avståndet mellan viljan
och fullbordan emellertid var ofantligt stort, visa många städer,
vilka under Katarinas tid voro bestämda att uträtta storverk, men
icke på långa vägar nådde detta mål. Man har sålunda talat om
ett par hundra städer, som Katarina skulle ha skapat och som »genast
kommit till stor blomstring». I själva verket gäller detta blott om
några få städer och till dessa hör Odessa, vars utveckling och
blomstring likväl tillhör en senare tid. Om Cherson, som Katarina förklarade
skulle bli en koloss, en väldig krigshamn, spådde kejsar Josef II rätt,
då han sade, att Chersons handel aldrig skulle komma att blomstra.
På samma sätt förhöll det sig med Jekaterinoslav, som tillhörde
Potemkins mest utsvävande fantasier, men den dag i dag är, räknar
den icke mer än omkring 150,000 invånare och sålunda har den
förblivit långt efter vad han förespeglade kejsarinnan. Stadens namn
betydde »Katarinas ära» och började anläggas år 1784. Redan några
månader efter det platsen för den blivande staden utstakats,
utfärdades befallning att därstädes uppföra ett universitet, vid vilket icke
blott ryssar, utan även trosförvanter från grannländerna skulle studera.
Kort därefter ankommo arbetare i mängd, stenhuggare, smeder,
timmermän i flera hundratal till närheten *av byn Kaidaki på högra
stranden av Dnjepr, där staden skulle resa sig. Överste Sinelujkov
skulle föra uppsikt över byggnadsverksamheten och fick till sitt
förfogande tills vidare 200,000 rubel. Staden skulle erhålla väldiga
dimensioner, gatorna skulle ha en bredd av 200 fot och
stadsområdet uppgå till 300 kvadratverst (= 371,4 kv. km.); den skulle
till en längd av 25 verst sträcka sig längs Dnjepr. Som staden skulle
ligga på en höjd, skulle utom sex brunnar ytterligare ett stort
vattenbäcken inrättas i densamma, vilket man hoppades kunna mata från
floden medelst ett pumpverk. Ett storartat fiskeri, en botanisk
trädgård och parker till invånarnas nöje skulle anläggas. Först uppfördes
ett stort antal verkstäder för hantverkarna; oerhörda massor av
tegelsten, grus, kalk, granit, sandsten ditforslades; tegelbrännerier
uppfördes, och flera byggnadskommissioner kommo i verksamhet. Snart stod
351
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
