- Project Runeberg -  Ryssland och dess tsarer / Senare delen. I avdelningen /
362

(1919-1920) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. Förvaltningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fåfängt utfärdade hon
en ukas, i vilken det
hette, att det nu var hög tid att utrota ämbetsmännens besticklighet,
och adeln beskylldes för att behandla folket samvetslöst; sedligheten
liade under tiden före Peter den stores stränga regering stått högre
i denna punkt: »men nu hade ärligheten sjunkit och vikit från
Rysslands gränser; man ville icke mera veta av den; det ryska folket är
föräldralöst såsom barn utan moder». Vad hennes ämbetsmän också
kunde tillåta sig, gränsar till det otroliga. En av dem, som hade
förvaltningen av Nertsjinsks bergverk om händer, tog sig före, att
sedan han slösat bort kronans penningar på varjehanda äventyr, med

Sievers klagade 1791, då albertstalern redan stigit till 196 kopek,
att »om kejsarinnan visste, vad detta kostar denna arma provins
ävensom riket och huru man på detta sätt plundrar hennes skatt»! . . .

Kejsarinnan lät emellertid icke bekomma sig och tycktes icke ha
funnit, att hon själv genom sitt besinningslösa slöseri bidragit till att

öka det onda: till sin
resa till Krim hade hon
anslagit 10 millioner
rubel, och detta förslog
icke; vad hennes
hovhållning kostade i prakt
och fester övergår all
föreställning. Hennes
befallningar och
manifest förblevo endast
tomma ord, som icke ens
stävjade det onda, långt
mindre avhjälpte det.
Floden av pappersmynt
stegrade också lyxen och
överdådet hos både
förnäma och icke förnäma,
medan det egentliga
folket, bönder och
livegna, bragtes till
avgrundens rand. Ivika
liten påföljd hade
hennes strid mot
ämbetsmännens samvetslöshet.

362

J. Jakob Sievers.

Greve, rysk statsman 1731 —1808. Senator, chef för rikets väg- och
vattenbyggnader och fick 1798 riksgrevlig värdighet. Efter honom
uppkallades den 1804 invigda kanalen mellan Volchov och Msta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:49:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rysstsar/2-1/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free