Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Två litteraturens martyrer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förleda sig att skriva så djärvt, dömdes till döden, men benådades av
kejsarinnan till tio års förvisning till Sibirien med förlust av orden
och adels värdighet. Radistsjev fick icke ens säga farväl åt sin döende
hustru, lades genast i bojor och måste i dessa uthärda den långa
färden till sin förvisningsort. Först i Nisjni-Novgorod slapp han genom
greve Voronzovs bemedling bojorna och fick varma kläder. I Ilinsk i
guvernementet Irkutsk måste
han tillbringa sex år, alldeles
avstängd från all civilisation,
till dess att vid Katarinas II :s
död befrielsens timme slog för
honom. Men även under kejsar
Pauls regering stod han under
polisuppsikt på sin gård i
guvernementet Kaluga, och först efter
Alexander I:s uppstigande på
tronen återfick han helt f och
hållet friheten. Han invaldes till
medlem av den under greve
Za-vadovskij arbetande kommittén
för ombildande av
statsförvaltningen och utarbetande ett
förslag om likställighet inför lagen, avskaffande av alla kroppsstraff och
av den gamla rangrullan, de livegnas befrielse, jury och offentlighet
i alla brottmål, samvets- och tryckfrihet m. m. Zavadovskij, som
fann hans förslag alltför frisinnade, hotade honom på skämt med
Sibirien, men Radistjev tog skämtet på allvar och för att undgå detta
öde på nytt, intog han gift och avled i september 1802.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
