Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIX. Kejsar Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av stycket, hans högmod förbjöd honom att personligen taga åt sig
något av de drag, som utmärkte hans undérhavande, och hans förakt
för dem kände sig tillfredsställt. Kapnist lyckönskades, erhöll rang
av statsråd och en frikostig gratifikation.
Vad censuren för övrigt förmådde åstadkomma, visar det öde,
som drabbade en
protestantisk präst vid namn vSeider,
kyrkoherde i Randen i
Liff-land, där han inrättat ett
läsebibliotek. I en ortstidning
hade han infört en annons
om en bok, som förkommit
och om vars tillrättaskaffande
han anhöll. Boken, som
skrivits av den berömde tyske
romanförfattaren Lafontaine
och till titel hade »Kärlekens
makt», var till sitt innehåll
fullkomligt oskyldigt. Detta
tyckte emellertid icke
censuren i Riga, som förestods av
Tomanskij, ett i de ryska
litteratörernas martyrologi
beryktat namn. Han sände
genast en angivelse om saken till Petersburg och erhöll kejsarens
befallning att tilldela Seider »kroppsstraff». Ingen undersökning,
intet förhör, intet försvar, ingen förklaring; den olycklige prästen
ställdes endast inför domstolen för att erhålla en dom, som dömde
honom till knut och straffarbete i Sibirien. Bödeln, som fick hans
klocka, skonade honom, men till Sibirien sändes han med kedjor
om fötterna till gruvorna i Nertsjinsk. Seider behövde visserligen
icke lida länge därstädes. Hans dom föll i juni 1800, och redan året
därpå, då Alexander I besteg tronen, fick han återkomma till
Petersburg, där en bankett gavs till hans ära och en insamling sattes i
gång, sotn inbragte honom en summa. Han erhöll därefter en
anställning i Gatsjina, där han dog 1834 vid hög ålder. Huru kortvarig den
prövning varit, som drabbade honom, var den likväl grym nog —
och så oförtjänt!
Även adelsmän och andlige skulle för framtiden, om de dömdes
för något brott, undergå kroppsstraff, något som Katarina förbjudit
467
johann Kilinskv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
