Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIII. Alexander och Napoleon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land, vars storfurste kejsaren av Ryssland var och i vilket visserligen
ryska trupper voro förlagda, men som därjämte hade en egen liten
armé. Den 17 mars 1809 sammanträdde den finska lantdagen i Borgå
och öppnades följande dag av tsaren personligen.
Under ett sexårigt krig med Turkiet hade det icke lyckats tsaren
att erövra Moldau och Valakiet, och då slutligen även Österrike
uttalade sig för Turkiets oförminskade bestånd, beslöt sig Alexander
för freden i Bukarest den 28 maj 1812, varigenom den ryska
gränsen rycktes fram ända till Prut och Donaus Kiliamynning, men
furstendömena stannade hos Turkiet. Deras hospodarer skulle
utnämnas för sju år och fingo icke avsättas utan Rysslands medgivande.
Endast rumäner och greker fingo bekläda ämbeten i furstendömena,
i vilka inga turkar fingo uppehålla sig för beständigt. Mingrelien och
Grusien, som själwilligt lagt sig under Ryssland, stannade också hos
Ryssland, och därmed hade detta fattat fast fot även vid gränsen av
asiatiska Turkiet.
Freden med
Turkiet hade för
Ryssland blivit så mycket
nödvändigare, som
brytningen mellan
Alexander och
Napoleon blev allt mera
hotande. Ett viktigt
steg mot densamma
liade också den
franska kejsaren tagit, då
han införlivade
Oldenburg med
Frankrikes tyska område.
Ännu närmare kom
katastrofen, då
Ryssland skulle lägga
beslag på de neutrala
fartygen i sina
hamnar, på den grund att
de kolonialvaror, som
de hade ombord,
tvi-’ velsutan voro engelsk
egendom. Alexander
Fältmarskalk furst Kutosoff.
540
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
