Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIV. Wienkongressen och den heliga alliansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tanter visserligen icke haft vare sig öra eller öga för de kristna under
det turkiska herraväldet, men detta oaktat lyckades det likväl för
den korfiotiska greve Capodistrias, som för övrigt var Alexanders
minister och gunstling, att intressera sin herre ävensom några andra
potentater för filomusernes 1812 grundade förening, vilken gjort till
sin uppgift att söka bevara grekiska fornminnen, grunda ett museum,
ett bibliotek o. s. v. Med skicklighet bevarande denna förening såsom
skärm och täckelse, stiftade 1814 tre köpmän i Odessa filikernas
he-taira, vars syften gingo ut på ingenting mindre än att störta det
osmaniska väldet och upprätta ett grekiskt rike med Bysans till
huvudstad. Genom förstuckna antydningar och hemlighetsfulla vinkar
väckte stiftarna den mening, att ingen annan än tsaren själv vore
föreningens överhuvud, och förskaffade densamma sålunda ett
anseende, som i hög grad befordrade dess utbredning. Före slutet av 1818
hade hetairian utbrett sig över hela Morea och till och med sträckt
sig till mainoternas vilda stam i Lakoniens bergskrevor. År 1820
erhöll hetairian till sitt överhuvud den unge furst Alexander Ypsilanti,
som med utmärkelse kämpat under Rysslands fanor och stod högt i
tsarens ynnest. Grekernas entusiasm kände numera inga gränser, och
det blev farligt att längre uppskjuta verkställigheten av planen att
avkasta det turkiska oket. Upprorslågan uppflammade först i
Donau-furstendömena och spred sig därifrån till Morea, där upproret slog ut
i full låga, och det ohyggliga, av vildaste ogärningar utmärkta
frihetskriget mot Turkiet uppstod. I stormakternas råd väckte grekernas
frihetskamp ingen genklang, allra minst i Wien, där betraktelser av
Alexander I som »den barmhärtige samariten». Samtida kopparstick.
565
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
