Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV. Alexander och religionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALEXANDER OCH RELIGIONEN
D
E HÄNDELSER, SOM FÖRDYSTRADE BÖRJAN AV
Alexanders regering, hade under inflytande av en smärtsam
förnimmelse av skuld och ett tragiskt minne hos honom väckt
en religiös, med ångest och sorg bland känsla, som aldrig
upphörde att plåga hans lättvindiga, subtila och ombytliga ande.
Ät denna känsla hade Moskvas brand, Rysslands befrielse och de
triumfer, tsaren därefter firade såsom Europas räddare från den
korsikanska despoten, under beröring med sådana personer som fru
von Krüdener, mystikerna Jung Stilling och Baader, givit en nv och
ökad styrka på samma gång som en ny riktning, vilken emellertid
icke tillfredsställdes av den ortodoxa ryska lärans ceremoni- och
formelkram, som lämnade den inre människan oberörd. Många ryska
andar befunno sig för övrigt, liksom tsaren, i ett tillstånd av
tröstlöshet och sökte genombryta nationalreligionens trånga skrankor
för att utanför dem finna värme och liv. På detta sätt återfördes
många till raskolnikernas gamla kätterska läror, vilka numera icke
förföljdes av regeringen, andra lockades av frimureriets mysterier,
andra åter sökte sin moraliska pånyttfödelse i katolicismen, och
jesuiterna, som visserligen 1815 utvisades från Petersburg, men
tolererades till 1820, gjorde många proselyter. Ännu flera vände sig
emellertid till protestantismen och funno i den förut i Ryssland föga
lästa bibeln en ny och lysande uppenbarelse; man kan också från
denna tid datera den andliga rörelse, som i våra dagar nått sin spets
hos Tolstoj och i tolstojismen. Tsaren själv hänfördes av rörelsen,
kände sig av bibelns läsning »liksom träffad av ett tveeggat svärd»
och fann tusen tillämpningar på sitt eget liv och öde. Han såg
fördenskull också med glädje, att 1814 ett ryskt bibelsällskap stiftades,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
