Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Nikolaj I:s Tronbestigning. Osäkert om tronföljden. Militärsammansvärjningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora franska revolutionen. I Tyskland och Frankrike hade de lärt
känna förhållanden, som på alla sätt voro förhållandena i Ryssland
överlägsna, och då de återkommo hem, återfunno de därstädes
självhärskarens absolutism, böndernas livegenskap, de brutala
kroppsstraffen, som deras egna soldater, vilka dock varit deras
vapenbröder i striden mot Napoleon, också voro underkastade, ett
närgånget och småaktigt polisgodtycke, ingen oberoende rättvisa,
censurens tyranni, en fruktansvärd obskurantism vid universiteten och
allestädes förakt för människorna och för mänsklig värdighet.
Under de långa krigsåren hade disciplinen ovillkorligen slappats, man
hade blivit mera krigare än soldat, och nu skulle alla åter på nytt
foga sig i exercisen, som under Araktjejevs inflytande antog brutala
former. Nu började också exerciskarlarna spela första violen, och
deras grovhet trädde i stället för de hövliga former, som utbildat sig
i den ryska armén. Det hände, att storfursten Konstantin inför
fronten ville slå en officer av tysk härkomst och att denne mycket
energiskt måste fästa hans uppmärksamhet på de allvarsamma följderna
av ett dylikt tilltag. Storfursten Nikolaj skymfade officerarna vid
finska gardet och kunde icke utan stort besvär förmås att sedermera
ursäkta sig. Semenovska gardesregementet erhöll i en överste
Schwartz person en befälhavare, som genom sitt pedanteri bragte
manskapet till förtvivlan. Till slut vägrade, i oktober 1820, ett
kompani att lyda, och de andra följde exemplet, men allesammans läto
godvilligt föra sig till fästningen för att därstädes hållas fångna.
Sedermera instuckos icke blott soldaterna, utan även officerarna i
linjeregementen och spridde också i dessa förbittringen över de nya
ordningarna.
En ny anda hade emellertid börjar vakna i Ryssland, understödd
av en gryende litterär verksamhet, och en oklar men stark åtrå efter
politiska reformer började göra sig gällande. Under inverkan av
dessa förhållanden uppstodo i den ryska officerskåren hemliga
sällskap, som avsågo en reform i de ryska förhållandena. Naturligtvis
voro meningarna härom i hög grad splittrade, och medan en rysk
författning av samma slag som den polska hägrade för somliga, tänkte
andra på Rysslands upplösande i en federation av republiker. En av
de sammansvurna vid namn Lunina, som tjänstgjorde i Grodnos
husarregemente och dessutom var favorit hos storfurst Konstantin,
dömde vid en återblick på denna rörelse på följande sätt:
»Den ter sig i Rysslands årsböcker såsom morgonrodnaden, liksom
Magna Charta i Englands krönika. Att den kunde förbli oupptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
