- Project Runeberg -  Ryssland och dess tsarer / Senare delen. II avdelningen /
54

(1919-1920) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Anklagelser och reformansatser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

siktsfullare, en djupt religiös man, men med en friare och
fördragsam världsåskådning. Sjiskovs censursreglemente avskaffades, och
censuren skulle endast avgöra om en skrift eller en artikel var
skadlig eller icke. Endast i förra fallet ingrep censuren, vilken mellan
1828 och 1830 kunde anses liberal nog, i alla händelser mera liberal
än den österrikiska. Men med den franska julirevolutionen
förändrades allt till det sämre, och detta gällde för Nikolaj I :s hela regering.

*



Tsarens i egentligaste mening eget verk var emellertid införandet
av den hemliga polisens institution. I åtta år hade under Alexander
I :s regering funnits ett polisministerium med utomordentlig
befogenhet och en polisrättskipning, som var så obestämt begränsad, att
konflikter och kompetenstvister uppstodo på alla håll. Detta ledde till
dess upphävande 1819, varpå inrikesministeriet gjordes till
centralinstans för alla polisorgan. Någon enhet åstadkoms emellertid icke i
polisens ledning, enär Alexander alltid kantrollerade till och med sina
närmaste genom ett system av spioneri och kontraspioneri, och den
egentliga hemliga polisen ombesörjdes av honom själv med tillhjälp
av därtill använda personligheter. Endast Araktjejev kunde— och icke
ens han alltid — räkna på obetingat förtroende. Dekabristupproret
och vad som under förhören med dekabristerna kom i dagen gjorde,
att Nikolaj I ansåg nödigt att bättre övervaka de kretsar, från vilka
denna rörelse utgått, varför han vände sig till Benckendorf, som
redan 1821 för Alexander I omtalat sammansvärjningens medlemmar
och syften, och gav honom uppdraget att uppgöra förslag till
organisation av en hemlig polis. På detta sätt uppstod den så mycket
fruktade och även för den redbaraste och oförargligaste av tsarens
undersåtar så farliga »tredje avdelningen av kejsarens högst egna
kansli», vars ledning anförtroddes åt chefen för hela gendarmeriet,
Rysslands nya Araksjejev, den obildade inrikesministern Alexander
Kristoforovitj Benckendorf. Under honom vilade det egentliga
arbetet i tredje avdelningen på genevalen Maxim Maximovitj von Fock,
och vid Nikolajs död räknade avdelningen 40 ämbetsmän, varemot
ingen statistik finnes över det stora antalet av dess agenter.
Benckendorf var verkligen nog naiv att tro sig i den hemliga polisen ha
ådagalagt ett prov på statsmannaklokhet och uttryckte, stolt över sitt
verk, i den instruktion han gav gendarmerichefen i Moskva, överste
Bibikov, sin önskan, att denne skulle bidraga till att göra tredje av-

54

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:50:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rysstsar/2-2/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free