Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Anklagelser och reformansatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämningen dagligen blev sämre. Ingen trodde på någon reform mera,
den nya uniformeringen klandrades skarpt och likaså de många
utnämningarna till generaladjutanter av officerare, som på något sätt
utmärkt sig den 14 december, men vilkas övriga förtjänster voro
högeligen tvivelaktiga. Även den ynnest, kejsaren till en början visade
Araktjejev, upptogs med
stort missnöje. Som
han stannade såsom
styresman för de hatade
militärkolonierna, drog
man den slutsatsen, att
dessa fortfarande skulle
äga bestånd, vilket i
själva verket också var
tsarens avsikt. Tsaren
behöll emellertid
Arak-tjejev endast till dess att
han i dennes verktyg
och medhjälpare,
general Kleinmichel, fått en
person, som, uppfostrad
i Araktjejevs skola,
kunde ersätta honom.
Då Kleinmichel därpå
för tsaren omtalade alla
Araktjejevs synder,
avskedade tsaren honom
för alltid. Dessförinnan
överlämnade Araktjejev åt kejsaren en summa av mer än 32 millioner
rubel, som han samlat ihop på militärkolonierna. Men vem täljer
det blod och de tårar, som häftade vid dessa penningar! För tsaren
voro de i alla fall välkomna: »penningar lukta icke!» Mycket
missnöje föranleddes också av det odrägliga pedanteriet och den hårdhet,
med vilken storfurst Michael till gardets pina utövade sitt militära
amatörskap och som gick så långt, att tsaren själv måste tillrättavisa
sin broder, varpå förhållandena för en tid blevo något bättre. Även
änkekejsarinnan Elisabet, Alexander I :s gemål, uttalade
oförbehållsamt sin ovilja över det ringa mått av pietet, varmed den avlidne
tsarens lik behandlats, och den förvirring och oordning, som rådde
under uppfyllande av de sista plikterna mot den avlidne kejsaren.
Greve Vasilij Vasiljevitj Orloff-Denissov,
1780—1863.
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
