Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Tsar Nikolajs kröning och omgivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fordra de Salles återkallande; och Nesselrode hade haft den största
möda att lyckligt bilägga saken. Strax därefter fick man emellertid
bevittna ett andra vida svårare bevis på kejsarens godtycklighet.
Lärjungarna i ett förnämt pensionat hade skickats i kyrkan med sin
lärare ,och mot bruket vid den grekiska gudstjänsten hade läraren
satt sig under densamma. Militärguvernören ansåg det nödvändigt
att till kejsaren inberätta detta
förbiseende, och kejsaren lät inspärra den
olycklige läraren i det s. k. gula
huset, d. v. s. Petersburgs hospital för
sinnessjuka. Först efter 24 timmar
som han, efter förljudande iförd
tvångströja, tillbragt i en cell, frigavs
han, men måste lämna Petersburg och
Ryssland! Dylikt hade man icke
upplevat ens under Alexanders
senare mystiska år! Likaså klandrades
mycket den stränghet, med vilken
kejsaren för jämförelsevis obetydliga
oroligheter bland Moskvas studenter
— första symptomet till de
sedermera så betydelsefulla ryska
studentrörelserna — straffade ynglingar på
17 till 21 år, som voro
komprometterade. Med verkligt barbari användes emellertid gatloppsstraffet. En
soldat, som befordrat en biljett från en av de häktade
Moskvastudenterna, måste fyra gånger löpa genom 1000 spön, och två olyckliga
judar, som överskridit pestkordongen vid Pruth och som en
ställföreträdande generalguvernör ville straffa till livet, benådades av kejsaren
till 12 gånger tusen spön. Till denna resolution tillfogade han
egenhändigt: »Hos oss finnes, Gud ske lov, intet dödsstraff, och jag skall
icke införa det», och detta hade Nikolaj panna att påstå, då hans
s. k. nåd just betydde dödsstraffet i dess ohyggligaste form. Nästan
ändå värre är, att ingen fanns, som gjorde honom uppmärksam härpå.
Men allt sedan sin kröning hade kejsaren liksom isolerat sig. Sedan
dess blevo ministrars och ministerialdirektörers immediatföredrag,
som kejsaren dittills regelbundet plägade mottaga, allt sällsyntare, så
att vid denna tid eller omkring 1830 meddelandena i
regeringsangelägenheter inskränkte sig till blott några få personer. Ytterligare
anledning till missnöje gav Benckendorfs allt närgångnare hemliga
68
General Sakrevskij.
Inrikesminister, generalguvernör
Över Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
