Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Tsar Nikolajs kröning och omgivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sten bemödade sig i synnerhet om att framställa andan i den polska
armén såsom mönstergill, ehuru han just för tillfället hade de största
obehag med generalerna Krasinski oh Osharovski och till och med
måste avsätta den senare från hans ställning. Detta skadade
emellertid på intet sätt hans gynnsamma omdöme om den polska
officerskåren i dess helhet, och som den litauiska kåren stod under hans
överkommando, tedde sig
Litauens förening med Polen till
ett förvaltningsområde icke
blott helt naturlig, utan även
i högsta grad önskvärd.
Kejsaren förblev emellertid, huru
mycket han än sökte
tillmötesgå broderns åsikter i de
polska angelägenheterna,
alltid misstrogen mot den
polska nationen och var fast
•besluten att under inga
omständigheter tåla Polens och
Litauens förening. Han
förklarade också så
eftertryckligt som möjligt för
Konstantin, att Litauen var en rysk
provins och att detta områdes
förening med Polen, skulle
kränka Rysslands integritet.
Motsatsen mellan bådas
åsikter blev ännu skarpare, då kejsaren företog sig att vid nästa
rekrytutskrivning flytta de litauiska rekryterna till ryska guvernement och
ryssar 4 till Litauen. Detta föranledde slutligen en mycket förbittrad
korrespondens mellan de båda bröderna, vilken till Konstantins stora
förargelse slutade med, att kejsaren ändå genomdrev sina avsikter.
En annan anledning till ömsesidig missbelåtenhet gav förloppet av
den polska högförräderiprocessen, som nu långsamt närmade sig sitt
slut, sedan rannsakningen pågått i nära två år, innan omsider
anklagelseakten blev färdig, vilken skulle tjäna högsta domstolen i
Varsjav till grund för dess utslag. Kejsaren var i högsta grad missnöjd
med denna anklagelseakt, alldenstund den talade om endast ett
»tentative éloignée» hos de sammansvurne, medan det likväl var en
avgjord sak, att de vetat om dekabristernas mordplaner. Konstantin
70
Alexander Sergejevitj Mensjikov.
1787—1869.
Marinminister.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
