Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Revolutionsåren 1848-1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I mars år 1849 hade det av de revolutionära framgångarna i Ungern
hårt ansattta Österrike vänt sig till Ryssland med begäran om en
hjälp, vilken tsaren icke var obenägen att lämna. Han hade
emellertid beslutat tillbringa passions- och påskveckan i Moskva, där de
kyrkliga högtidligheterna under den förra skulle följas av stora
festligheter under den senare, till vilkas firande stora avdelningar av alla
gardesregementena i Petersburg kallats att deltaga. I Moskva skulle
det stora palats kejsaren låtit bygga i anslutning till Kreml invigas
påskdagen, och omedelbart efter midnatt tågade kejsaren med de
inbjudna och hela tåget genom palatsets många salar -—- med
prästerskapet i spetsen, vilket bar ett kors och bilden av Guds moder under
avsjungande av »Christos Voskrese», d. v. s.- Kristus är uppstånden,
och bestänkte alla gemaken med vigvatten. Slutligen kom man till
Andreassalen, där kören uppstämde »Herre, beskydda ditt folk»,
metropoliten Filaret stannade framför tsarens tronstol och framsade
efter sångens slut en bön. Klockan hade blivit fyra på morgonen,
innan den religiösa handlingen slutade; och nu följde en frukost,
som med sina rikliga kötträtter höll de närvarande skadeslösa för den
långa fastan. Festerna under de närmast följande dagarna avlöste
varandra; den 7 april gav kejsaren en fest för 20,000 gäster i det nya
s. k. Nikolajpalatset och den 9 uppfördes i generalguvernören
Sakrev-skijs hus en maskerad, där man till sin förvåning fick se
representanter i fornryska dräkter från 53 ryska städer göra drottning Elisabet
och hennes favorit Leicester samt hela det engelska hovet på hennes
tid sin uppvaktning, ett uttryck för kejsarens politiska tanke på ett
engelskt-ryskt förbund, som dock aldrig kom att ingås. Adeln i
Moskva sökte slutligen i den fest, som den gav på adelsklubben i
Moskva den 11 april, övertrumfa de föregående festligheterna, och
den 17/29 april återvände kejsaren till Petersburg, trots allt ändå icke
så nöjd som han gav sig sken av att vara.
Vad som misshagat kejsaren var nämligen Moskvastudenternas
utseende och hållning. Han hade av dem fordrat militärisk hållning och
militärisk klädsel: »värja, hatt och honnör medelst handens förande
till hatten». Kejsaren hade också kommit till den övertygelsen, att
det funnes alldeles för många studenter i Ryssland. Adelsinstitutet,
som uppstått och den berömda »adliga pension», vilken han upplöst
redan 1833, upplöstes och. ersattes i Moskva med en andra kadettkår,
-205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
