Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Bondeemancipationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verksamhet med avfattande av flera förslag av allmänna och lokala
förfoganden angående bönderna, vilka nu avlämnades till
huvudkommitténs prövning. Orlov sjuknade och dog vansinnig i maj 1861,
cch från den 7 oktober var storfurst Konstantin på kejserlig
befallning huvudkommitténs ordförande. Denna höll sitt sista
sammanträde den 26 januari 1861. I redaktionskommittén hade furst V. A.
Tjerkaskij varit särdeles
verksam för
emancipationen, men den
egentliga själen i dessa
kommittéer var likväl
Nikolaj Alexejevitj Miljutin.
som allt från sina unga
år ivrigt arbetat för
livegenskapens upphävande och studerat
böndernas ekonomiska
belägenhet. Han gynnades av
storfurstinnan Helena,
inkallades i
redaktionskommittéerna och i
finanskommittén för de
livegnas befriande, blev
1858 Lanskojs
medhjälpare och högra hand
och kämpade mot de
många fiender, som
hatade honom för hans
liberalism, motarbetade
honom och sökte
förlama hela rörelsen.
Tsaren själv misstrodde
honom och visade sig mycket svag mot dem, som motarbetade Miljutin,
vilken den alltför tidigt avlidna skalden Nikolaj A. Nekrasov
förhärligat i sin dikt »Smeden».
Den 9 februari 1861 framlades huvudkommitténs journal för
riksrådet, i vilket kejsaren höll ett anmärkningsvärt tal, 0111 vars verkan
undervisningsministern Golovnin med hänförelse skrev till furst
Barja-tinskij : »Eet ställde monarken oändligt högre än alla hans ministrar
och rådets ledamöter. Han växte oerhört och de sjönko ihop. Från
-253
Nikolaj Alexjevitj Miljutin,
181S—1872.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
