Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII. Bondelivskildrarne. Narodnikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B O N D E L I V S K I L D R AR N E. N ARODN IKERNA.
DEN FÖRSTE SOM UR DENNA SYNPUNKT ÄGNADE
den ryska bondens liv någon uppmärksamhet var Alexej
Vasiljevitj Kaltsov (1808—1842), en yngre samtida till
Pusjkin, bördig från guvernementet Voronesh vid Don
ett skaplynne, blandat av »svårmod och glättighet, tröghet och
lättsinne», en folkpoet, som »avlockade folkvisan dess finaste
stämningar och mest melodiska ackord vid besjungandet av de vida
step-pernas färgprakt och det jordbrukande folkets enkla känsloliv.» Om
Kaltsov framhöll den ryska folkvisan, men tycktes sakna sinne för
det ryska bondelivets sociala karaktär, den »mörkrets makt», som
Tolstoj så kraftigt skildrat i sitt drama av samma namn, så framhöllos
skuggsidorna av den ryska bondens liv så mycket kraftigare av Ivan
Sawitj Nikitin (1824—1861), också från Voronesh, utgången ur ett
obildat, torftigt föräldrahem med en brutal och supig familjefader.
Nikitin måste sköta ett gästgiveri, innan han med ett litet kapital kunde
börja en bokhandel i Voronesh och fick sålunda grundlig erfarenhet
av vad det ryska livet betydde bland råa skjutsbönder, simpla
lant-handlande och supiga krogkunder, och denna erfarenhet gav honom
också ämne till hans verklighetsskildringar ur det äkta bondelivet med
»all smuts, som sudlar fattigmannens liv,
förnedring, blodig svett och blint elände
all lastbarhet, fördärv och lumpet kiv».
Högt står Nikitin såsom folklivsskildrare i sin berättande dikt
Kulaken, ett oöversättligt ord, som betecknar en brutal, obildad
uppkomling, som hänsynslöst begagnar sig av böndernas enfald och
godtrogenhet till ocker, skinnerier och affärsknep och även fått namn
av imirätare».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
