Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXX. De nya reformerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aristokratiens döttrar måste efter livegenskapens avskaffande erhålla
tillfälle att besöka bättre skolor. Det uppstod också större
efterfrågan på lärarinnor, kvinnliga läkare och bildade arbetare i allmänhet,
utan avseende på könet. Gymnasier och progymnasier för flickor
grundades 1869, och även universitetsbildningen gjordes tillgänglig för
kvinnorna genom tillträde till universiteten 1878; snart gjorde sig
emellertid just på kvinnobildningens område reaktionen åter kännbar.
I allmänhet ledo alla dessa »stora reformer» likväl av en ödesdiger
halvhet. Centralisationens och byråkratiens makt bröts icke, de gamla
stånden omformades icke tidsenligt, och för den skull mognade även
böndernas befrielse från livegenskapens ok icke på långt när så goda
frukter som de män hoppats, vilka omfattade och genomdrevo
befrielsen. De gamla gilleklasserna, sådana dessa uppstått i Moskvas
stat, undanröjdes icke — samhället förblev ännu länge underkastat
de hundraåriga vanorna.
Såväl den av staten som den av kyrkan utövade censuren blev efter
Nikolaj I :s frånfälle mildare och liberalare. Skriftställaren och
censorn A. Nikitenko, som själv burit livegenskapens bojor — först efter
sitt offentliga uppträdande frigavs han på rekommendation av
Zju-kovskij m. fi. av sin herre, greve Sjeremetjev — har i sin dagbok
gjort Alexander II :s uppstigande på tronen den 18 februari 1855 till
märksten för en ny epok av censuren. Regeringen överilade sig
emellertid icke i sin liberalism. Preventivcensuren på större böcker i
huvudstaden upphävdes icke förrän 1865; pressen måste för varje gång
särskilt vända sig till inrikesministern om tillstånd. Så mycket
ernåddes emellertid genom förberedelsen för emancipationen och dess
genomförande under den nya regeringens första tio år, att den
sedermera följande reaktionen visserligen bekämpade frihetssträvandena,
men icke mera kunde undertrycka dem på samma sätt som under
Nikolaj I. Den litterära kritiken kunde sålunda också begagna sig
av den nya friheten till att på ett sätt, som helt enkelt varit omöjligt
under Nikolaj I, sprida de politiska och sociala idéerna, och inom den
egentliga litteraturen blev romanen den plats, där samhället och dess
utveckling undergingo sin granskning. Den framstegsvänliga
litterära kritiken bevarade också den betydelse, den erhållit genom
Bje-linskij, under sin fortsatta opposition mot det officiella Ryssland.
-282
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
