Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXII. Nihilism och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verksamhet på den grund att — såsom det antogs — samhällets sympati
vänt sig ifrån detsamma.
Jämte den terroristiska Narodnaja Vol ja utgick 1879 ur Zemlja
i Volja en annan grupp Tsjernyj Pcredjel, egentligen »svart
omfördelning», d.,v. s. omfördelning av svarta jorden, ett parti, som gjorde
till sin uppgift att agitera bland arbetare och bönder. Till teoretisk
ledare hade partiet Plechanov (Beltov), född 1857, vilken redan såsom
studerande vid Bergsskolan i Petersburg blivit medlem av de
revolutionära narodnikerna och med förkärlek ägnade sin verksamhet åt
propagandan bland arbetarna. Han blev därefter medlem av Zemlja
i Volja och kom, då detta parti splittrades, i spetsen för Tsjernyj
Peredjel. År 1880 måste han fly ur Ryssland och blev en kort tid
medarbetare i Narodnaja Voljas tidskrift, men som han skarpt ogillade
Narodnaja Voljas metoder, skilde han sig från sina vänner och blev
den egentliga grundaren ay den ryska socialdemokratien samt »fader
till den ryska marxismen». Plechanov hyste 1879 den tron, att
kollektivismen i Ryssland skulle utveckla sig ur miren och artelen, i
synnerhet som kapitalismen även i Ryssland, liksom i Europa, förberedde
socialismen. Plechanov och hans liktänkande i Tsjernyj Peredjel trodde,
att kapitalismen i Ryssland skulle koncentrera stor jordegendomen och
just därigenom förbereda den »svarta delningen» i musjikens anda.
Tsjernyj Peredjel var visserligen också revolutionärt, men
förklarade, att massorna, d. v. s. bönderna, mycket mera intresserade sig för
jordfrågan än för politisk frihet och icke heller funno någon
svårighet i att förena jordens befrielse med tillvaron av en autokratisk
regering. Politiska omstörtningar ha ingenstädes och aldrig åt folkel
tryggat den ekonomiska eller ens den politiska friheten. De konsti
tutionella idéerna gynna endast bourgeoisien, som utnyttjat konstitu
tionerna mot monarken och mot arbetarna, och på samma sätt skull<
det också gå i Ryssland. Det vore alldeles likgiltigt, om Alexander II
eller Alexander III »bjöde på konstitutionens samhällstårta,
bourgeoisien skulle i alla fall äta upp den, och revolutionärerna finge nöja sig
med att se på». Såväl intelligensen som även folket ville emellertid
komma i åtnjutande av politisk frihet, som för musjiken sammanföll
med ekonomiska, materiella behov. Ett verkligt praktiskt
revolutionärt parti i Ryssland måste för den skull arbeta på att intellektuellt
väcka människorna och förbereda medlen till striden. Adeln, den
uppspirande bourgeoisien, de litterära och lärda kretsarna hade ännu
ingen oberoende existens i landet och skulle sannolikt hålla sig till
regeringen och hjälpa henne. Det tillkom för den skull den ungdomliga
300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
