Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLIII. Marsrevolutionen och den blodiga söndagen 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
många husvisitationerna, häktningarna och bestraffningarna visade, att
regeringen var fast besluten att med alla maktmedel upptaga den strid,
till vilken hon utmanade.
Nu ingrepo arbetarklasserna. I Baku proklamerades generalstrejk,
och i Odessa beslöt man, att proletariatet skulle börja en ny aktion
den 19 februari 1905. En tillfällighet medförde, att avgörandet skedde
tidigare. I de stora industriella Putilovverken i Petersburg hade på
stadskaptenens bedrivande några arbetare avskedats såsom tillhörande
det socialdemokratiska partiet, vilket gav representanterna för de
socialistiska partierna anledning att hos verkens styrelse fordra de avskedade
arbetarnas återtagande. Samtidigt skulle regeringen underrättas, att
om denna fordran lämnades utan vidare avseende, »föreningen icke vore
längre ansvarig jör lugnet bland Petersburgs arbetare». För att giva
denna resolution mera eftertryck nedlade Petersburgs arbetare den 18
januari 1905 arbetet.
Nu inträffade något högst anmärkningsvärt. Bland fabriksarbetarna
i Moskva och Petersburg hade under ledning, på det förra stället av
Subatov, på det senare under prästen Georgij Gapon under Plehves
ministertid, sällskap bildats av polisen, som också försåg dessa sällskap
med penningmedel, med syfte att motarbeta den socialdemokratiska
organisationen och i händelse av behov gå polisens ärenden mot
kamraterna. Den rörelse, som nu bemäktigade sig arbetarna i Petersburg,
leddes emellertid av Gapon, vilken sedermera själv erkände, att han
stått i den hemliga polisens tjänst. Gapon skulle också ha låtit greve
Witte betala den revolutionära rörelsens planer och hemliga
instruktioner med 40,000 rubel. För denna saks skull dömdes han till döden av
kamporganisationen, varför han flydde till utlandet under ett antaget
namn. På våren 1906 lockades han emellertid i en snara, varpå domen
gick i verkställighet och han hängdes. Den misstanken ligger också
nära, att Gapon på uppdrag av polisen satt i gång den blodiga söndagen
den 22 januari 1905, då Petersburgs arbetare i massa skulle till tsaren
överlämna en av Gapon skriven petition av bland annat följande enligt
Reussner för »ryskttänkande karaktäristiska lydelse»:
»Vi arbetare, invånare i St. Petersburg, komma till dig. Vi äro usla
skymfade slavar, kvävda av despotism och godtycke. Då tålamodets
gränser uppnåtts, inställde vi arbetet och bådo våra herrar giva oss det,
förutan vilket livet är ett kval. Men allt avslogs, allt är enligt
fabrikanternas mening olagligt. Vi här, många tusen, ha liksom hela ryska folket
ingen människosvän. Genom dina ämbetsmän ha vi blivit slavar. Envar
som vågat tala om skydd för arbetarklassens intressen, har kastats i
495
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
