Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLIII. Marsrevolutionen och den blodiga söndagen 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alexander III :s museum i Petersburg. Samlingar av äldre och nyare rysk konst.
tisk »förklaring», som förbjöd »kollektiva meningsyttringar». De
administrativa myndigheterna förbjödo också genast varje försök att i någon
församling överlägga om statens väl. Bulygin sökte också efter ett sätt
att om möjligt genomdriva ukasens tillbakatagande, men då riksrådet
förklarade sig emot ett officiellt tillbakadragande och i stället föreslog
att »motverka» ukasen, följde Bulygin med nöje detta råd. Och pä
detta sätt kom det sig, att byråkratien irån ministern och
generalguvernören ända ned till lägsta tjin tillskansade sig rätten att efter behag
»motverka» varje kejserlig ukas. Så gick det med augustiukasen om
prygelstraffets borttagande, och på samma sätt skulle det gå med
oktobermanifestet, som gav ryssarna deras Magna Charta.
Den 30 oktober offentliggjordes det manifest, vari Nikolaj II
uppfyllde sitt folks önskningar att erhålla en riksförsamling och vari
bland annat regeringen ålades plikten att uppfylla tsarens oböjliga vilja
att förläna befolkningen de orubbliga grundvalarna till den borgerliga
frihet, som är grundad på verklig personlig oantastbarhet och på
samvetets, ordets, församlingarnas och föreningarnas frihet; och att såsom
orubblig frihet uppställa, att ingen lag kunde träda i kraft utan
riksdumans bifall och att möjligheten av ett verkligt deltagande i
övervakandet av de av tsaren utnämnda myndigheternas handlingar
tillförsäkrades folkets utvalda.
505
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>