Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLV. Reaktion och terrorism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»De av regeringen mot revolutionärerna vidtagna åtgärderna
förklaras av regeringens önskan att samvetsgrannt genomföra de i
manifestet utlovade reformerna, varemot de revolutionära vilja bekämpa dem.
De vilja icke ha någon duma, deras mål är republik och anarki. För
den skull ha repressivåtgärder vidtagits på grund av nödvändigheten
att försvara de i manifestet av den 30 oktober förkunnade
grundsatserna, vilka det är kejsarens orubbliga vilja att genomföra och som bilda
närmaste målet för kejsarens regering.»
Ödet ville emellertid att trots den socialrevolutionära bojkottningen
den första duman valdes på lösen: »Ned med dödsstraffet! Ned med
undantagslagarna! Ned med repressivåtgärderna!» och i detta
stridsrop instämde intelligensen.
Överallt uppstodo protesföreningar mot dödsstraffet och de många
avrättningarna, och denna rörelse fann sedermera i duman sina
försvarare, vilka icke ryggade tillbaka för att slunga de ryska makthavarna
den anklagelsen i ansiktet, att de i stället för att giva folket ljus och
luft förde detsamma tillbaka till Ivan den förskräckliges dagar och
såsom morgongåva givit det den kosackförfattning, som de skalat ut ur
manifestet. Denna anklagelse var fullt befogad, ty nu ökades
dödsstraffen i oerhörd grad. År 1906 skedde 208 avrättningar på 773
krigsrätters dödsdomar, år 1907 däremot 508 på 1,432 domar och 1908
från i december 802 på 1,835 domar. Från 19 augusti 1906 till 20
april 1907, således på sex månader, skedde dessutom 676 avrättningar
på grund av ståndrätt. Dessutom skötos under åren 1905 till 1907
resp. 376, 864 och 59 personer, och från 1 januari till 1 november 1908
ytterligare 32 personer. I dessa siffror äro icke de avrättade
militärpersonerna medräknade. Endast den republikanska tidningen »Russkaja
Volga» beräknade, att de sedan 1866 hängda eller skjutna ryska
revolutionärerna uppgingo sammanräknade till 32,706 män och kvinnor,
sålunda i medeltal till 650 män och kvinnor årligen. I denna Russkajas
beräkning ingå även offren för de av Durvono och Stolypin
föranstaltade s. k. straffexpeditionerna mot rebelliska byar och strejkande
järnvägsmän och särskilt fingo medlemmarna av järnvägsförbundet, vilket
till största delen bidragit till framgången i oktober 1905, känna den nya
kursens hämnd. Huru många offer straffexpeditionen mot dem och
därmed följande avrättningar skördat, står icke till att avgöra; häröver
råder i den officiella statistiken gravens tystnad; censuren undertryckte
under hela den tid, belägringstillståndet räckte, varje offentliggörande
av detta slag.
I duman voro alla partier med undantag av de reaktionära beslutna
512
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
