Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLIX. Makten övergår till duman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terial, i teknisk prestationsförmåga och ekonomisk utveckling, i rikedom
på fartyg och järnvägar var minst ett århundrade för Ryssland och
kunde lita på den fasta grunden av utmärkt organisation och osviklig
disciplin. Tillfället att avvälta folkets förbittring på den gamla
regimen och därjämte genomföra egna önskningar, som voro riktade på
förverkligandet av de orimliga panslavistiska drömmerierna, voro likväl
alltför lockande för att icke användas. Att redan i maj 1915
revolutionen förbereddes, därom vittnar vad en rysk politiker, tillhörande högern,
skrev vid denna tid: »Vi leva alla i ångest och frukta revolutionens
utbrott mer än krigets vidare förlopp. Överallt ske sammanstötningar
mellan revolutionärer och militär. I Moskva har man till och med
skjutit på militären med kanoner. Rörelsen griper omkring sig, trots
regeringens stränga åtgärder. Från Charkov och Odessa ha ingått
synnerligen oroande underrättelser. I Moskva ha 20 studenter, som
höllo en hemlig sammankomst, överraskats av polisen och en mängd
revolutionära upprop anträffats. Oroligheter ha förelegat i Odessa.
Farligast är emellertid, att bland bönderna börjar en stark revolutionär
rörelse uppstå, vilken till tillskyndare och bärare har från fronten
hemkomna sårade soldater, som utbreda kravet på reformer bland
bönderna.» Rörelsen antog en sådan utsträckning, att regeringen utfärdade
ett upprop till de »lojala undersåtarna», vari förklarades, att »folket
nu i all enighet måste spänna sina krafter; ty att genom ödets växlingar
låta tvinga sig att stanna på halva vägen skulle för staten vara detsamma
som självmord. Innan den ryska arméen hunnit befästa sig på
en ny bas, finge man icke hoppas, att generalstaben skulle besluta sig
för ett avgörande företag. Till dess gällde att bevara kallt blod och
framför allt ha tålamod.
Det progressiva blockets ledare Miljukov och Gutsjkov hade
emellertid trätt i förbindelse med brittiska sändebudet, och denna
förbindelse blev naturligtvis icke obekant för regeringen och tsaren, vilka
också kände det såsom en förolämpande inblandning, då på sir George
Buchanans föranstaltande ententemakternas sändebud och sedermera
dessa själva ville medla mellan regeringen och förmå tsaren att omgiva
sig med »män», som »åtnjöto allmänt förtroende», det ville säga furst
Lvov, Miljukov och Gutsjkov. Tsaren misstrodde emellertid de
besvärliga rådgivarna och omgav sig i stället envist med män, som
åtnjöto hans eget förtroende, män vilka såsom Chvostov, Stürmer,
Bol-vinskij och Protopopov fullständigt måste köra fast statskarossen,
därför, att de alldeles saknade varje blick för tidens krav. Betecknande
546
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
