Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Angrepp på tsaren för hans vanstyre. — Hela hans diplomati
» och maktställning hade ramlat. — Tsaren endast en skugga av
sig själv. — Bevistar utan päls i isande köld en revy och angripes
av influensa, som övergick i lunginflammation. — Begår
nattvarden och låter förkunna "kejsaren ligger för döden". — Tager
avsked av sin familj och sina personliga vänner. — Tsarens
död. — Rykten om dödsorsaken.
Tsaren av somliga prisad för sin karaktärsfasthet och
beundrad av alla konservativa och reaktionära. — Var icke annat
än en överuppsyningsman, nöjde sig icke med att vara högsta
polischef, utan blev även straffexekutor i egen person. — Hans
behandling av skalden Polesjajev. — Kejsarens omgivning lät
icke störa sig i sitt kortspel av underrättelsen om hans död.
XXII. Alexander II Nikolavitj .................................... 226—220
Tsarens lärare. — Resor i Ryssland och i utlandet, i Sibirien.
— Kanslär för universitetet i Hälsingfors. — Hovfröken Olga
Kalinovski. — Tsar Nikolajs missnöje. — Alexanders
förmälning med prinsessan Maria av Hessen-Darmstadt.
XXIII. Freclen i Paris. Livegenskapen .......................... 230—235
Ryssarna erövra Kars. — Fredsunderhandlingarna börja i
Paris. — Fredsvillkoren. — Den sjuke mannen överlevde den
friske.
Herzens öppna brev till tsar Alexander. — Livegenskapens
upphävande Alexanders stora livsgärning. — Den ryska
livegenskapens moraliska och sociala betydelse. — Den ryska
herrgården ofta ett harem. — De livegnas giftermål ordnades
ax-godsägaren efter stuteri synpunkter.
XXIV. Böndernas ställning........................................ 236—243
Böndernas emancipation icke omedelbart av gynnsamma
följder. — Nekrasovs liknelse. — Böndernas livegenskap har i
Ryssland aldrig varit lagligen stadgad. — Kommunerna enkla, fria
samhällen. — överflöd på jord, men brist på människor gjorde
det till en nödvändighet för jordägaren att söka kvarhålla dem,
som brukade hans jord. — Krigsfångar jordbruksträlar. —
Böndernas skuldsättning. — Bönderna fästa vid jorden. — Det
feodala jordbrukssystemet oskiljaktligt från den moskovitiska
förvaltningen. — Stränga lagar mot böndernas flyttning.
Lagen skyddade icke de livegna. — Böndernas försäljande
utan jord. — Godsägarnes rätt att utan vidare skicka sina
bönder till Sibirien. — De barbariska bondelagarna framkalla
missnöja och uppror.
XXV. Husträlarna. Obrok ........................................ 244—248
Livegenskapen icke alltid och överallt ett ont. — Olika slags
husbönder. — Böndernas passiva motstånd mot utpressningar. —
569
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
