Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rytmiska rörelser utan ljud - Arbetets rytmisering hos naturfolk - Sällskaplighetens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
24
RYTMISKA RÖRELSER UTAN LJUD
tionens öfriga medlemmar sofva i lägret, vissa
medföljande slafvinnor midt i natten stiga upp och företaga
malningen, på det att brödet skall vara färdigbakadt
och kunna förtäras i god tid före karavanens uppbrott
följande morgon.
Nåväl, åt de miljoner, som i skilda tider och folk
hafva trälat med malning och andra dylika arbeten,
har rytmen skänkt lättnad.
Så snart arbetsrörelserna hunnit bli väl afpassade
och invanda, ha de fortgått rytmiskt och automatiskt;
uppmärksamheten, alla de högre själsförmögenheterna
ha varit fria att söka mera glädjande föremål; ja, den
jämna rytmiska rörelsen har t. o. m. i viss mån stegrat
lifsverksamheten i allmänhet samt särskildt — såsom
vi snart skola se — både stimulerat och reglerat fantasi
och känsla.
Sällskaplighetens betydelse.
Om vi alltså kunna kalla rytmen ett läkemedel,
genom hvilket människan för sig lättar mödan och
utbyter dystra föreställningar mot glada och
uppmuntrande, så måste vi likväl redan nu i början af våra
betraktelser, gifva rättvist erkännande åt det hjälpmedel,
som plägar uppträda vid sidan af rytmen och kraftigt
understödja denna i förljufvande och förädlande af den
mänskliga tillvaron — nämligen människornas
sällskaplighet.
Såsom en af de mest betecknande egenskaperna
hos människan uppgifver ju Aristoteles, att hon
är en »samhällsvarelse», ett »sällskapsdjur», eller hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
