Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetssångens uppkomst, betydelse och arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arbetssångens uppkomst, betydelse
och arter.
å människan känner behof af rytmiska ljud till
understödjande af sina rörelser, ligger det närmast
för henne att därtill använda sina röstorgan. Af dessa
är hon ju van att finna lättnad och lindring i möda och
besvär, äfven när det ej är fråga om ansträngande
kroppsrörelser. Smärtan lindras genom klagoljud, som—så snart
de räcka något längre — gärna gestalta sig rytmiskt, och
hvilkas enklaste, mest automatiska former äro gråt,
snyftningar och suckar. Genom hosta och harklingar,
som också tendera att bli rytmiska, sträfvar människan
mer eller mindre medvetet att befria sig från besvärande
slem. Det äfvenledes rytmiska skrattet tjänar, när det
kommer naturligt och »ofrivilligt», till att gifva aflopp
åt en öfvermäktig känsla.
Hvarje stark kroppsansträngning tvingar till stark
in- och utandning, och med ett starkt andetag (i
synnerhet stark wfandning) följer ett ljud. Andas man med
öppet struphufvud, d. v. s. utan anlitande af stämbanden,
så uppstår ett ljud, som brukar betecknas med
bok-stafven h. Om man däremot spänner stämbanden och
Google
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
