Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetssångens uppkomst, betydelse och arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ARBETSSÅXGENS OPPKOMST, BETYDELSE OCH ARTER 59
het på arbetssångerna, som dessa genom sin
kulturhistoriska, och speciellt litteraturhistoriska, roll förtjäna.
Åtminstone några antydningar om frågans
nuvarande ställning måste här inskjutas* på det att icke
påståendet må förefalla som byggdt på lösan sand.
När man vill komma till någon högre grad af
sannolikhet beträffande uppkomsten af en särskild konst,
måste man naturligtvis grunda sina undersökningar
historiskt, d. v. s. följa den ifrågavarande konstens
utveckling så långt tillbaka som möjligt. Detta kan ske
dels genom pröfning af de gamla kulturfolkens
urkunder, dels genom studium af de folk, som ännu stå på
primitiva kulturstadier, de s. k. naturfolken. På bägge
dessa vägar kommer man då genom ett väldigt
bevismaterial till den slutsatsen, att såväl sång som musik
ursprungligen förekommit uteslutande i förbindelse
med rytmiska kroppsrörelser; ja, vi finna, att de
rytmiska kroppsrörelserna måste ha förekommit
först, att det är dessa, som från början förlänat sin
rytm åt sången och åt instrumenternas ljud. De
rytmiska kroppsrörelserna, som med sig adjungera sång
eller instrumentklang eller bäggedera — dessa rörelser
kunna hos de primitiva folken gälla hvad vi
kulturmänniskor kalla arbete, men också hvad vi skulle kalla
lek eller dans. Dock är det viktigt att fasthålla, att för
de primitiva folken existerar alls icke denna åtskillnad:
arbetet gestaltas som ett slags dans eller lek, dansen
eller leken härmar arbetet. Och vidare må vi ej med
»dans» tänka oss endast de enformiga benrörelser, som
nu för tiden hos oss fått monopol på detta namn. I
folkens kulturhistoria räknas till dans en mängd olika
mimiska framställningssätt, hvarvid alla kroppens delar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
