Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvarnsånger - Kvarnsång i Skandinavien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KVARNSÅNG I SKANDINAVIEN
59
Däremot är det uppenbart en modärnisering, när
barnvisan i stället för »måste dra den tunga kvarn»
insätter: »far och mal vid bondens kvarn».
Den andra af de blekingska varianterna, som
Arwidsson meddelar, afviker blott med afseende på
begynnelseorden från den förra; afvikelsen tycks bero
därpå, att den sjungande stundom varit ett så litet barn,
att det ej rimligtvis kunde tänka på möjligheten att vara
»kungens syster». Varianten börjar nämligen så:
Vore jag kungens dotter,
visste jag, hvad jag gjorde.
Det fall, att den sjungande varit en gosse, åsyftas
i den form, som Arwidsson fått från Öland, och som
i öfrigt är ännu mera olik de blekingska. Den lyder
sålunda:
Jag mal, och jag mal,
sju skäppor om da’n!
Vore jag kungens broder,
så sutte jag ej här och molel
I leken sitter den, som sjunger, hvilket förklarar
ordet »sutte» i sista raden. Har visan en gång sjungits
till kvarnen, så måste raden ha lydt:
»så stode jag ej här och mole!»
Egendomlig är den tredje och sista form, Arwidsson
upptager. Den är från Västergötland och låter så här:
Jag mol i fjol, jag mol i år.
Ingen kvarntull tog jag.
Fram kom där en fattig man,
inga pengar hade han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
