- Project Runeberg -  Rytmens trollmakt /
134

(1905) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rytmisering af språkmaterial

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

134 RYTMISERING AF SPRÅKMATERIAL

det eller de element, som saknas. Utom den förut
skildrade, allmänna och typiska utvecklingen,
hvari-genom rytmiska rörelser kompletteras med rytmiska
ljud o. s. v., kunna också andra mera sekundära
utvecklingar försiggå genom förbindande af några bland
elementen: kroppsrörelse, ljud, rytm och mening.

Så kan en följd af ord, som innehåller
mening, rytmiseras och eventuellt äfven få tillägg af
rytmiska kroppsrörelser; så kan vidare äfven mening
inläggas i rytmiska ljudserier, som tillkomma
utifrån och i sig själfva äro meningslösa för åhöraren.

Driften att åstadkomma den fullständiga
njutnings-komplexen stannar visserligen oftast med en ansats,
ett ofullkomligt resultat, men dess tendens är dock
omisskännlig. Det är dylika ansatser till nående af den
kombinerade njutningen, vi nu vilja skärskåda.

Vi kunna börja med rytmiseringen af
språkmateri-alet, »fonemen», det talade språket. Detta är i och
för sig icke rytmiskt gestaltadt, åtminstone har det icke
en enkel, genomgående ensartad rytmisk gestaltning,
en sådan som vi äro vana att finna i vers. Det vill
nog synas, som om man skulle kunna uppvisa mera
komplicerade och omväxlande rytmer i talet; med denna
fråga sysselsätter sig Paul Pierson i sin afhandling
»Métrique naturelle du language» (Bibliothéque de 1’École
des Hautes Études LVI, 1884). Dylika meningsrytmer
äro beträffande svenskan föga studerade. Men då de
i alla händelser äro af annat slag än de enklare rytmer,
hvarmed vi här befatta oss, kunna vi lämna dem åsido
och fasthålla påståendet, att talet i regeln icke är
»rytmiskt».

När en tanke eller känsla uttalas i en eller flera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:50:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rytmtroll/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free