Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meningsförtydligande af rytmiska ljudserier - Naturens röster; fågelsång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NATURENS RÖSTER; FÅGELSÅNG I 59
för sig, att fågeln gör ett verkligt meddelande, antingen
till någon af sina likar eller till människor. Och han
talar då på landets eget språk, fastän hans målföre ju
är egendomligt. Bäst kända äro tamfåglarna, och af
dem äro i synnerhet hönsen rika på växlande läten.
När hönan har värpt, talar hon om det och säger:
Ägg. ägg- ägg uppå tak!
Och när tuppen vill väcka en sjusofvare, ropar han:
Klocka ä sju!
Om ankornas mening är man icke lika enig.
I Danmark tror man, som vi veta af Andersens
saga, »Den grimme Ælling», att de säga
Rapp, rapp, rapp!
hvilket skall vara en ömsesidig uppmaning att »rappa
sig», d. v. s. påskynda den långsamma, vaggande gången.
I Nordtyskland däremot påstås, att ankan vill ha bröd
och uppmanar husets folk att baka; men hon får då af
geten i stallet den ledsamma underrättelsen: »vi ha intet
mjöl». På platt-tyska låter det ju rätt naturtroget:
Ankan: Back, back, back!
Geten: Mer hewe keen Mehl!
Sådana samtal mellan olika djur och förklarande
berättelser om meningen finnas i stort antal. Ofta äro
de mycket fyndigt hopkomna, återgifva troget lätena
och passa bra till djurens vanor, t. ex. den välbekanta
skildringen af hönan, som varnades äf tuppen:
Ak-ak-ak-akta dä för höken!
och öfvermodigt svarade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
