Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meningsförtydligande af rytmiska ljudserier - Naturens röster; fågelsång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
164 MENINGS FÖRTY DUGANDE AF RYTMISKA LJUDSERIER
Ytterligare kunna vi erinra oss, att ugglan enligt
allmän svensk folktro ropar »Klä’ hvitt, klä’ hvittl» och
därmed bådar dödsfall, — att svalan skriker »Jo pytt,
jo pytt!» till den, som försöker ta fast henne (Franzén
i dikten »De små»), — att härfågeln ansetts ha fått
detta namn, emedan man tyckt sig höra honom ropa
»Upp, upp! Ut, ut!», hvilket skulle vara en maning
till försvar mot en antågande fiendehär — och slutligen
att dufvornas kuttrande blifvit föremål för många
uttydningar. I Nordtyskland tycker man sig höra hanen
ömt säga till honan:
Trutste Fru, trutste Fru!
(d. v. s, Trautste Frau, käraste hustru), och denna
tydning måste väl troget återgifva fågelns mening. I
samma riktning går en engelsk tydning:
Curr dhoo, curr dhoo,
Love me, and 1*11 love you!
Skogsdufvan lägger blott två ägg, men enligt en
svensk sägen beror detta på att hon bytt med skatan
och blifvit narrad; hon höres därför klaga:
Hu hu hu,
du du du,
som tog mina sju, sju
å gaf mej dina tu, tu.
Emellertid skall, enligt engelsk folktro, dufvan finna
det bekymmersamt nog att föda upp två ungar; hon
klagar öfver sina ekonomiska svårigheter för
gärdsmygen (eller tummeliten, på engelska »Jenny Wren»)
så här:
Coo, Coo! what shall 1 do?
I can scarce maintain two!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
