Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Samordning i st. f. över- och underordning.
Därjämte må påpekas, att i flera fall signeringen såtillvida
är ologisk, att för undvikande av för långa signaturer
samordning använts i st. f. underordning.
Avd. språkvetenskap borde t. ex., om enbart logiska synpunkter skulle ha anlagts, ha
signerats på följande sätt.
F. Allmän och jämförande.
Fa. Indoeuropeisk.
Faa. Germansk.
Faaa. Svensk.
Faaaa. Fornsvensk o. s. v.
Faab. Dansk-norsk.
Faac. Engelsk.
Faad. Tysk.
Faae. Övriga germanska språk.
Fab. Romansk o. s. v.
Fb. Semitisk o. s. v.
I ordningsföljden har ingen ändring gjorts, men signaturerna ha ändrats, så att
avdelningarna indoeuropeisk, germansk, svensk, dansk-norsk o. s. v. samordnats och fått signaturer
med endast två bokstäver: Fa, Fb, Fc, Fd o. s. v.
»Utbrytning» i st. f. uttömmande uppdelning.
Även från en annan synpunkt kan systemet sägas vara ologiskt,
i det att på vissa ställen i systemet den uppdelning, som gjorts,
ej är uttömmande. Man har ansett det tillräckligt att »utbryta»
en eller flera särskilt viktiga underavdelningar, varvid all övrig litteratur står kvar på den
mera omfattande avdelningen med dess signatur.
Så angivas t. ex. på avd. Ci, Uppbyggelselitteratur, tre underavdelningar: predikningar,
psalmer och andliga sånger samt uppbyggliga berättelser, signerade Cia, Cib och Cic. Övrig
uppbyggelselitteratur, t. ex. andaktsböcker, ha ej fått någon särskild underavdelning utan
placeras på Ci. I många fall är uppdelningen ej ens tillnärmelsevis fullständig, i det att blott
en eller ett par av de allra viktigaste avdelningarna utbrutits. Så ha t. ex. böcker om
Jesu liv fått en särskild underavdelning, Ccda, under det att arbeten om alla andra bibliska
personers liv föras till Ccd.
Olika långt gående uppdelning i olika bibliotek.
Meningen är naturligtvis icke att varje bibliotek skall gå så
långt i uppdelning som systemet anger i varenda punkt, utan
det sätt, varpå systemet skall tillämpas, måste bero på
bibliotekets storlek och art. Små bibliotek kunna nöja sig med att använda blott
huvudavdelningarna. De, som äro något större, använda vissa av de viktigaste underavdelningarna,
kanske blott en eller ett par på de allra största avdelningarna. Även de största
stadsbiblioteken behöva säkert ej på långt när gå så långt i uppdelning på alla punkter som det här
framlagda systemet, utan ett bibliotek går längre i indelning på ett, ett annat på ett annat
område, allt efter bokbeståndets omfattning och art. Det är också särskilt med tanke på
möjligheten av systemets användning i specialbibliotek och -bibliografier som uppdelningen
drivits så långt som här skett.
Avd. historia kan man t. ex., om man så vill, alldeles låta bli att dela upp, då
alla arbeten signeras K. Men i ett bibliotek med något större bokbestånd finner man snart,
att man gärna skulle vilja ha en särskild avdelning för svensk historia. Denna brytes
därför ut och böckerna signeras enligt schemat Kc. Alla andra böcker stå kvar i huvudserien,
som alltså omfattar såväl allmän historia och utländsk historia som också t. ex.
numismatik och riddarordnarna, och signeras således endast med bokstaven K. När sedan
biblioteket vuxit, så att man behöver en särskild avdelning t. ex. för Norden utom Sverige, brytes
även denna avdelning ut och signeras Kd, varefter man alltså har avdelningarna K, Kc
och Kd. På samma sätt kan man, om avd. Kc växer så att man önskar den ytterligare
uppdelad, nöja sig med att bryta ut den underavdelning man anser sig behöva, t. ex.
Kci, Svenskar i utlandet, och låta allt övrigt stå kvar på Kc. Vid ordnandet sättes därvid
avd. K före avd. Kc och avd. Kc före Kci. Ett system sådant som det här skisserade
kan med samma fördel användas i stora och små bibliotek och tillåter utan vidare en
ytterligare uppdelning allt efter som biblioteket växer.
Förslag till systemets användning i ett medelstort bibliotek.
Som prov på de avdelningar, som man i ett medelstort
bibliotek kan välja ut, kan följande exempel tjäna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 11 16:57:32 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sab1921/0009.html
