Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den lilla brevbärarens julafton — av H. Wranér (Jultomten) - Vinterbild — av Emélie Berselius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nej, den skall du ha själv till ett par
stövlar, sa’ far och log förnöjt.
— Nu ska mor sätta på gröten, och så
springer jag till Stenbergs med brevet.
Det gjorde han. Ankan hade legat sjuk
fem dagar, men brevet gjorde henne så glad,
att hon bums steg upp. Nils fick läsa det flera
gånger för henne. Hon kunde ju inte läsa själv,
stackars gumma. Men hon var så lycklig över
brevet från sin son, att hon tog Nils i famn.
— Det har gått bra för Olov därute, säger
hon. Jag har hans lilla klädes-tröja än, som
han bar, när han läste sig fram. Den skall ingen
annan ha än du. För där kunde ingen givit
mig en rarare julklapp i dag, än du har gjort.
Du har traskat så mycket i sådant väder. Du
skall se, Herren lönar dig för det kärleks-verket.
När Nils kröp till kojs på julafton,
full-proppad med julgröt, sa’ mor:
— Nå, pojken min, vad är du mest glad
för i dag?
— Att mor Stenberg blev så förtjust, sa’
Nils. Jag tyckte det var liksom jag gjort er en
glädje, mor!
Vinter-bild.
Knarr, knarr!
Snön är frusen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
