Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagan om Askungen — folksaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
all möda för att klämma in foten i skon, men
förgäves.
»Låt mig få försöka», sade Askungen, som
stått bredvid och sett på.
»Du, din stackars Askunge», sade systrarna,
»varför skulle du försöka en så liten och fin sko?»
— Och så skrattade de åt henne.
Men hov-mannen, som skulle prova skon,
tyckte, att Askungen såg så snäll och behaglig
ut, att han bad henne sitta ned. Och då han
försökte, passade skon så väl, som om den blivit
gjord enkom för hennes fot. Hon tog då upp den
andra skon ur sin ficka och satte även den på sig.
Systrarna kunde av bara förundran icke
säga ett ord. Men än mer ökades deras
förvåning, när gudmodern trädde in och med sitt
trollspö förvandlade Askungens dräkt till en ännu
härligare än den, hon förut burit. De kände nu
igen den undersköna prinsessan, som de sett på
balen, kastade sig på knä för henne och bådo
öm förlåtelse för all oför-rätt, de gjort henne.
Men Askungen upplyfte dem vänligt, kysste
dem och sade, att hon redan hade förlåtit dem.
Därefter steg Askungen upp i hovmannens
vagn, och han förde henne till prinsen, som blev
utom sig av glädje. Ett präktigt bröllop
till-rustades, och prinsen förmälde sig med
Askungen, och de levde länge lyckliga och nöjda och
leva kanske ännu i dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
