Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djuren i skogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.
»Tjack, tjack, tjack», låter det uppe i den
gamla furan. Det är den lilla viga ekorren, som
blivit oss varse och nu sitter stilla men orolig.
Om vi hålla oss tysta och orörliga en stund, få
vi säkert se honom springa upp och ned i träden.
Men vem kommer där och sätter sig mitt i
vår väg? »Ack», tänken I, »nu få vi göra
bekantskap med Jösse hare!* Nej, tron ej det!
Till bekantskap blir ingen tid, den rädda Jösse
tar snart till flykten; där skuttar han redan av
med blixtens hastighet inåt skogen.
Men se vad som skymtar där inne mellan
träden! Jösse har en fiende efter sig, som söker
gen-skjuta honom. Det är den röda, lång-svansade
Mickel räv, som med yttersta försiktighet smyger
ned-hukad, lyssnande och spejande. Nu tittar
han upp i ett träd, spetsar öronen, vänder på
huvudet och slickar sig om munnen. Han har
fått syn på vår lilla ekorre, som helt lugnt
smackar åt honom, väl vetande, att han, där
han sitter, är i gott förvar för Mickel. Denna
smyger nu vidare. Har-steken går du nog miste
om den här gången, du sluga Mickel. Men om
du väntar till kvällen, så kan du tör-hända
överrumpla någon orr- eller tjäderhöna i redet och
frånröva henne ungarna eller ock knipa henne
själv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
