Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagan om mannen, som skulle ställa hemma — folksaga - De svenska gossarnas sång — av Sofi Lyckow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på med gröten, föll kon ned från taket och drog
mannen upp i skorstenen. Där satt han nu fast,
och kon, hon hängde utanför väggen och svävade
mellan himmel och jord.
När hustrun hade väntat både länge och
väl på att mannen skulle komma och båda till
middagen och det icke blev något av med det,
så gick hon slutligen hem. Då hon fick se, att
kon hängde så styggt till, så gick hon bort och
högg av repet med lien; i detsamma föll
mannen ned ur skorstenen; och då hustrun kom in,
stod han på huvudet i grötgrytan.
De svenska gossarnes sång.
Vi äro svenskar, vi också,
fastän vi äro nu så små.
Vårt foster-land det älska vi,
och snart vi stora bli.
Vårt öga ser, att skönt det är.
Att älska det vårt hjärta lär.
Och glatt vi sjunga om vårt land,
vårt sköna fosterland.
Var är väl ängen mera grön,
Var är väl blomman mera skön
ån i det land, där vi i frid
framgå vår barndoms-tid?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
