Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagan om fiskaren och hans hustru — folksaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Å», sade mannen, »är du nu kung?» — »Ja,
jag är kung.» Och då han hade betraktat henne
en stund, fortfor han: »Ack, hustru, vad det
kläder dig väl att vara kung; nu skola vi inte
heller önska något mer.» — »Nej, min gubbe,
långsamhet gör ledsamhet. Detta kan jag
omöjligt hålla ut med i längden; är jag kung, så
vill jag också bli kejsare.» — »Ack, varför vill
du då bli kejsare?» — »Far, gå till flundran, jag
vill bestämt bli kejsare!» — »Det gitter jag icke
be flundran om, ty hon kan ej göra dig till
kejsare.» — »Jag är kung», svarade hustrun, »och
du är min man. Gå strax, säger jag!»
Då gick mannen åstad, och medan han gick,
tänkte han: »Detta slutar aldrig väl. Kejsare
— det är dock för mycket. Den goda flundran
blir väl vred till slut.» Emellertid kom han
fram till sjön. Vattnet var helt svart och tjockt,
och kast-vindar gingo däröver. Då sjöng han:
»Flundra, kom till strandens skär!
Fiskarn väntar på dig där;
ej hans hustru Ilsebill
vill, som hennes gubbe vill.»
»Nå, vad skulle det nu vara?» sporde flundran.
— »Jo», svarade fiskaren, »min hustru vill bli
kejsare.» — »Gå du bara hem, hon är det redan»,
sade flundran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
