Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagan om fiskaren och hans hustru — folksaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hennes ögon. Hon tänkte blott på, hur hon
skulle kunna bli någonting ännu högre.
I detsamma gick solen upp. Då fick hon
ett ljust infall, stötte mannen i sidan och sade:
»Upp och gå till flundran! Jag vill bli detsamma
som vår Herre.» Mannen blev så yr-vaken och
förskräckt, att han trillade ur sängen. »Jag är
icke belåten, jag har ingen ro, när jag ser solen
och månen gå upp, om icke också jag kan låta
dem uppgå.» — »Ack, hustru», sade mannen,
»kejsare och påvar kan flundran göra, men ingen
lika med vår Herre.» — »Gå, annars bann-lyser
jag dig!» skrek hustrun, och mannen måste gå.
Han skälvde av ångest i alla leder; men
stormen rasade, så att träd och klippor bävade,
och himmelen var svart med blixt och åska.
Böljorna på sjön voro som svarta berg med vita
spetsar av skum.
Fiskaren kvad:
»Flundra, kom till strandens skär
Fiskarn väntar på dig där
ej hans hustru Ilsebill
vill, som hennes gubbe vill.»
»Nå, vad vill hon då?» frågade flundran. —
»Ack, hon vill bli som vår Herre!» svarade den
stackars mannen. »Gå du hem», sade flundran,
»hon sitter redan i jordkulan igen.»
Och där låta vi henne sitta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
