Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
införande uppstod och av socialdemokratien sedan
prote-gerats, finnes som bekant är icke i vårt land.
På grund härav hade rörelsen i början den friskhet
över sig och den samhörighetskänsla bland dess
medlemmar, som är så karaktäristisk för socialismen och utgör
dess särmärke.
Att rörelsen från början byggdes på yrkesprincipen
var helt naturligt, då industrialismen icke var så
utvecklad som nu, och denna indelning låg närmast den
sedan decenier tillbaka invanda folkföreställningen. Att
redan från början bryta därmed skulle försvårat och
-försenat socialismens utbredning.
Detta hindrade emellertid icke att samhörigheten mellan
de olika yrkesgrupperna var en helt annan och bättre än
nu. Mellan ledningen och medlemmarne var häller inte
någon som hälst klyfta. Alla kände sig som kamrater och
umgingos kamratlikt med varandra. Hurudant förhållandet
nu är behöva vi inte utveckla. Inte kan man finna en
sådan kamratanda eller ett så förtroligt umgängesförhållande
som då. Och dock skulle man vilja förmoda, att allt
eftersom förbrödringens lära per preference — socialismen —
vunnit utbredning, skulle kamratandan och förbrödringen
stärkts och utvecklats istället för att som skett mer och
mer trängas tillbaka,
Och förhållandet mellan ledningen och medlemmarne
är också helt annorlunda. Detta börjar att allt mer och
mer likna förhållandet mellan en regering och folket.
Kan man säga att socialismens teorier vunnit
utbredning, så inte kan man säga detsamma om dess innersta
väsen. Och dock måste dessa följas åt, om man skall kunna
tala om verklig och helgjuten socialism. Särskillnaden
mellan socialismens teori och dess inre väsen är det som
förorsakat det i det föregående kritiserade förhållandet inom
vår rörelse.
Och kampen, som från början var en klassintressets
kamp, har nu urartat till en gruppintressenas.
Kampmetoderna voro också förr något olika mot nu,
och om de . utvecklats i den riktning de bort skulle våra
erkända kampmetoder nu varit just de, som vi i det före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
