Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Inledande anmärkningar - Samtidshistoriens vanskligheter och betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satte sinnen i brand och vållade besvärliga förhandlingar, kanske svårartade
förvecklingar, sjunka starkt i bakgrunden, när man hinner på något avstånd, och
nästan helt försvinna vid sidan av företeelser, som för det större sammanhanget
varit av mera varaktig vikt. Men de, som komma efter oss, skola säkerligen ändå
finna skildringen alltför bristfällig med hänsyn till förhållanden, vilka för
framtiden skola ha visat sig ännu betydelsefullare än de, som nu företrädesvis fånga
uppmärksamheten.
Vanskligheter av sådant och liknande slag böra likväl icke avskräcka från
uppgiften att redan nu söka en viss översikt över, vad de nämnda
sammanslutningarna betytt under det tjugonde seklets första decennier. Dessa år ha — det
torde man redan våga påstå — varit av synnerligen genomgripande, omdanande
betydelse för vårt land, både ekonomiskt och politiskt. Därför är det för de nu
levande alla skäl att söka så gott sig göra låter förvärva en översiktlig bild av
huvuddragen i det sista händelseförloppet. Om också en sådan bild icke får
någon annan varaktig betydelse, skall den alltid stå som ett vittnesbörd om
tidens härskande åskådningar och om de faktorer, vilka just då lämnat de
starkaste intrycken.
Under de senaste åren har en mycket flitig skriftställare- och
publiceringsverksamhet utvecklats för att skildra arbetarsidans insatser vid de senaste
decenniernas inre svenska utveckling. Bland mängden av skrifter, som sålunda
sett dagen, skall här allenast pekas på ett par. Sålunda främst Sigfrid
Hansson, Minnesskrift, Landsorganisationens första kvartsekel, 1898—1923 (Sthlm
1923), till vilken för övrigt åtskilliga andra arbeten av samme författare äro
anslutna. Vidare Gerhard Magnusson, Socialdemokratien i Sverige. I—III.
(Sthlm 1920—24). Yttermera editionen av Hjalmar brantings tal och skrifter
med biografisk inledning av Z. Höglund (hittills utkomna banden I—II,
Sthlm 1926), I. Vennerströms biografi över F. V. Thorsson (Sthlm 1926)
samt John Lindgren, Det socialdemokratiska arbetarpartiets uppkomst i
Sverige 1881—1889 (Sthlm 1927). Ehuru givetvis dessa och andra liknande
arbeten äro av mycket olika valör, bilda de tillsammans en i många hänseenden
värdefull litteraturgren. Ingen, som tar del av dem, kan emellertid förbise
den utpräglade tendensen att förfäkta arbetarrörelsens sak och att förhärliga
den fackliga organisationens framgångar. Härom är intet annat att yttra än
den påminnelse, som måste göras vid varje officiell eller officiös
historieskrivning — och vilken följaktligen ej heller nu framlagda skrift undandrar sig —,
att sanningen gärna ses ensidigt, d. v. s. från en på förhand bestämd med syftet
överensstämmande synpunkt, och att lov och tadel övervägande fördelas så, som
det under sådana omständigheter bäst passar skildringens föremål. Utan att
förklena dessa framställningar har man därför rätt att fasthålla, att de icke
kunna obetingat läggas till grund för framtidens uppfattning. Även mot-
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
