Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Allmänna förutsättningar för Svenska arbetsgivareföreningen - Från den svenska arbetarrörelsens första tider - Arbetskonflikternas framträdande jämsides med industrialismens genombrott - Märkligare äldre konflikter: Sundsvallsstrejken 1879, strejkerna i Norberg 1891—92, den norrländska sågverksstriden 1899
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och 1878) ännu går ned till ett minimum av allenast en, andra år stiger rätt
avsevärt, så att den åren 1872—74 har siffrorna 8—11. År 1879 äro
antecknade 7 arbetsinställelser, varav 2 med uppgift om det berörda
arbetarantalet, och detta steg då till 4,500, en jättesiffra mot föregående. Härefter
sättas åren 1890—91 nya rekordsiffror med resp. 105 och 63; 32 o. 18; 9,039 o.
4,680 (kända arbetsinställelser; sådana med uppgift om arbetare; dessas antal).
Nästa rekordår är 1899 med siffrorna 105; 48; 9,399, vilka emellertid redan
1900 överträffades genom 13 5; 77; 13,880. Härvid bör observeras, att
alltifrån början av år 1886 tätnade och vidgades konflikterna avsevärt:
under skedet 1886—1902 förekom det endast undantagsvis år med lägre
än trettiotalet arbetsinställelser, från och med 1896 överstego dessa varje år
hundratalet och det vid undersökningar funna berörda arbetarantalet varierade
mellan fem- och tiotusen.1
JMiärkligare äUve konflikter: Sundsvallsstrejken 1879, strejkerna
i Norh erg 1891—92, den norrländska sågverksstriden 1899.
Här är visserligen icke tillfället att giva en krönika över de svenska
arbets-stridigheterna. Emellertid voro de märkesstenar, som siffrorna från åren 1879,
1890—91 och 1899—1900 angiva, i flera hänseenden så pass karakteristiska,
att de väl förtjäna någon uppmärksamhet som bakgrund till den följande
utvecklingen.
Sundsvallsstrejken 1879 var Sveriges första konfrontation med en verkligt
stor arbetsinställelse. Dess upphov var enkelt nog: sågverksindustrien arbetade
sedan ett par år med hårt tryckta priser, beslöt sig därför att begränsa driften
samt sänka arbetslönerna (enligt uppgift med 15—20 % från förutvarande
daglön av 1—3: 50 kr.). Detta gav en dov misstämning över hela det
norrländska sågverksområdet, och starkast förtätade den sig i det centrala
distriktet, Sundsvall. Den 26 maj (en måndag) började vid Heffner & C:os
sågverk en strejk, som väl först såg ut att hejdas men redan följande dag
flammade åter upp, enär från andra sågverk i grannskapet skaror, som jämväl
nedlagt arbetet, strömmade till staden, där de slogo sig ned på det s. k.
Skarpskyttelägret. Denna hotfulla aspekt förstärktes genom medförda röda fanor,
men i det väsentliga höllo de strejkande god ordning, de uppbyggde sig med
predikningar och andliga sånger samt begärde själva krogarnas stängande.
Hop-strömmandet av en så stor människomängd — enligt uppgift ända till 4—5,000
1 Se Arbetsstatistik, E 1, (Sthlm 1909) s. 328.
2-2727/(7
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
